En klar och enkel analys som många i & utanför primärvården har hävdat. Regionerna är de som själva formulerat avtalet sinsemellan om ersättning för utomlänsvård.
Vill regionerna inte betala mer än en tjänst är värd så är det upp till dem att använda skattemedlen effektivare.
->
->
Att regionerna accepterat att deras avtal sinsemellan för vård utomläns inneburit att privata nätläkare fakturerat på löpande räkning för ”utomlänsvård” som skett med patienten i hemmet och ibland med läkaren i samma stad Är oförståeligt.
Det var och är ett kryphål.
->
->
När jag för 4 år sedan i en debattartikel kallade det att utnyttja ett kryphål när privata nätläkares fakturerade med hänvisning till regionernas avtal om utomlänsvård så väckte det stor irritation.
-> lakartidningen.se/opinion/debatt…
->
Själv var jag mest förvånad över 3 saker: 1/ Att regionerna accepterade - och har fortsatt acceptera - att betala för vården. Trots att ersättningen Per läkarbedömning då låg på strax under 2 000 kr!
Tills nu kanske? Tack @Jonas_Liberal m fl i VGR
->
-> 2/ Att företrädare för fri företagsamhet och konkurrens inte ville ge samma (frikostiga) ersättningar på löpande räkning utan adekvat uppföljning av kvalitet till vare sig privatläkare i samma region som patienten utan särskild företagskonstruktion ELLER till primärvården.
->
-> 3/ Att få slängt i ansiktet att vara ”motståndare till utveckling” och ”inte se nyttan med digital vård”.
Halmgubbar!
Trots att jag varit/är förespråkare för att utnyttja möjligheter med nu teknik som ger bättre vård, inte minst bättre kontinuitet vid kroniska sjukdomar.
->
->
Halmgubbe-retoriken kring distanvård/telemedicin (forskningstermen) har påtagliga likheter med hur debatten om skolpengens storlek och kösystem inom skolvalet sett ut. Halmgubbarna har blivit större och vanligare från flera försvarare av status quo.
->
->
Jag är besviken på att debatt mer och mer handlar om vem som kan ge mest effektiva tjuvnyp istället för att debattera sakförhållanden och övertyga med argument.
Jag är besviken på mig själv för att gå in i en metadebatt om debatteknik istället för tankeutbyte.
1 miljon kr för att utreda fortsatt förvaltning + tillhandahålla nuvarande info digitalt hela 2021.
INGA medel att nu uppdatera information som redan idag inte är uppdaterad på 2 år.
->
->
I slutet av 2021 kommer alltså Läkemedelsbokens innehåll vara MINST 3 ÅR GAMMALT!
Mycket håller fortfarande. Men så här agerar man inte om man vill svara upp på den efterfrågan som finns i vården inom utbildning. Se brev nov 2018. mynewsdesk.com/se/sveriges_la…
->
->
Om vi ska leva med information om läkemedel och föreskrifter som ej uppdateras på 3 år så innebär uppdraget tyvärr de facto ett beslut att lägga ned Läkemedelsboken.
Det behövs medel tidigt under 2021 för att publicera redan framtaget ej publicerat material samt skyndsamt ->
Förstår frustrationen men samtidigt typiskt att allt beskrivs från de tre storstadsregionerna och inte från de regioner som har en sammanhållen patientjournal (Östergötland sedan 2007) för sjukhus & primärvård, offentliga & privata utförare och ...
->
->
... och sedan några år kan skicka digitala remisser över regiongränser.
Inte heller nämns att 8 regioner samt S:t Görans sjukhus har i grunden samma patientjournalsystem Cosmic från @CambioSverige och att ytterligare 9 (!) regioner avtalat om att införa samma.
->
->
Kvar finns då Skåne & VGR som ska införa Cerner Millenium samt Stockholm & Gotland som överväger en ny upphandling.
Beskrivet så här blir problemet tydligare:
Varför samordnar inte regionerna sig med varandra och med kommunerna? Varför delar de inte information?
->
Ser fram mot ett genombrott för genomtänkt visualisering - istället för slentrianmässig färgläggning av geografiska områden - när svenska media rapporterar om USA-valet.
Här bara några ex på mer rättvisande kartgrafik från @washingtonpost MEN -> washingtonpost.com/graphics/polit…
->
MEN de bästa = enklaste = mest tillgängliga alternativen ej med I artikeln som olika varianter - cirklar, staplar eller som här ytor - representerande utfall.
->
->
Gillar själv nog bäst rena ytdiagram som följer former bäst som detta exempel från USA-valet 2016. Men inser att för många är nog den traditionella kartbilden med överlagrade grafiska objekt enklast ta till sig.
->
@kjellhaglund@csalzinger@ESOexpertgrupp ->
Många olika system för styrning ... ofta kombinationer. Tyskland domineras av ersättning per patient/åtgärd. Betalar sig att expandera kapacitet.
Sverige budget/fast ersättning stimulerar kostnadseffektivitet men inte utbyggnad.
->
@kjellhaglund@csalzinger@ESOexpertgrupp ->
Gäller även specifikt för sjukhus i Tyskland.
Med andra ord (väldigt hårdraget) - har du 6 gånger fler pat på IVA får du betalt för dem medan i Sverige om fler vårdplatser på IVA än budgeterat så blir det att spara någon annanstans.
->
RÄTT FORMULERAT:
”Närstående till 880* spädbarn* hämtade under 2012 ut läkemedel vid behov mot livshotande epileptiska krampanfall eller feberkramper."
*/ se fortsättning
->
-> 1. Beteckningar på läkemedelsgrupper i läkemedelsstatistik (ATC-kodsystemet) är ofta direkt vilseledande för lekmän. Läkemedel används ofta för flera andra tillstånd än vad namnet på gruppen signalerar!
Se råd från @socialstyrelsen sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.asp…
->
2. Inom gruppen "N05B - lugnande medel och attraktiva" finns såväl beroendeframkallande bensodiazepinderivat som diazepam (Stesolid bl a) som i huvudsak klådstillande medel som hydroxizin (Atarax bl a) som ej är beroendeframkallande och har helt annan verkningsmekanism.
->
Apropå ankan om "impotensläkemedel" till 10-14 år så återgår tankarna till den värsta dikeskörningen. @SvD 2013 - fortfarande inte någon korrigerande kommentar. svd.se/barnens-piller…
"880 spädbarn" fick lugnande medel förra året ...
Med vilda analyser tillika.
MEN FÖRSTÅS
->
->
Men förstås handlade det om 880 spädbarn vars föräldrar någon gång hämtat ut rektiol diazepam att ha tillredo för att häva feberkramper eller epilepsikramper.
Knappast haveri inom barnmedicin ...
Hade enkelt kunnat kollats med vem som helst som arbetade med lm-statistik.
->
->
Antingen genom att kolla vilka LÄKEMEDELSVAROR det handlade om. Eller bara genom att ställa frågan om det var rimligt.
En sak att lära sig är att namnen på läkemedelsgrupperna inom läkemedelsstatistik ofta är direkt missvisande för lekmän.