1/x Okej, i denna (långa) tråden tänker jag ge mig på the age-old question kring huruvida man bör "skala vinnare" eller inte, genom att vrida och vända på argumenten åt vardera håll. En ganska krånglig fråga, så vi får se vart det landar. Let's go! 
2/x “The first rule of compounding is to never interrupt it unnecessarily” ska Charlie Munger ha sagt, och det är no doubt ett kraftfullt citat. Men det lämnar ju nästan mer frågor än svar efter sig om man tänker efter; vad är the second rule? när blir det necessary att avbryta?
3/x Buffetts first rule of investing är ju som bekant "don't lose money", och lite mer konkret är detta en påminnelse om hur viktigt det är att fokusera på nedsidan - att applicera Grahams klassiska margin of safety. Samtidigt är deras favorite holding period "forever".
4/x Hur applicerar man då Buffett kanske kändaste citat "Be fearful when others are greedy. Be greedy when others are fearful." om man helst ska vara aktieägare för evigt i det man köper? En stor skillnad för just Buffett är att han hela tiden får in mer pengar att investera från
5/x Berkshires operationella verksamheter, vilket gör att han löpande kan hitta nya situationer att vara greedy i när andra är fearful. Men det omvända måste handla om en sådan där situation där Munger menar att compounding behöver avbrytas? Alltså när andra är greedy.
6/x Som ni märker blir det allt svårare att knyta ihop säcken ju fler klassiska citat man klistrar in. Men det vi vet med säkerhet är att "Price is what you pay. Value is what you get.”, alltså får vi aldrig betala mer för något än det är värt.
7/x Så det Buffett menar med greedy respektive fearful måste alltså ha med värdering (price) att göra..? Med andra ord måste fundamentan springa snabbare än aktiekursen för att man som investerare inte ska behöva bli fearful när marknaden är greedy.
8/x Som @89Olle uttryckte det kan man se på Intrinsic Value som 1.0, och över- resp. undervärderade tillgångar som >1.0 & <1.0. Alla är överens om att bra investeringar går ut på att köpa något idag som är värt mer imorgon, eller hur? Och eftersom rule #1 handlar om nedsidan,
9/x bör vi kanske hitta något som idag handlas till 0.3-0.5x Intrinsic Value för att ha en bra margin of safety. Låt säga att vi tar hög risk och placerar en stor del av portföljen i detta bolaget och det inom x tid klättrar över vårt högst personliga* Intrinsic Value till 1.5x.
10/x *Allt är givetvis personligt, och det finns inget korrekt sätt att värdera något så komplext som ett företag med hög accuracy - men eftersom price is what you pay and value is what you get måste vi förhålla oss till *något* värderingsmått för att inte famla i mörkret, right?
11/x I detta scenariot sitter vi då helt plötsligt med mycket högre risk på nedsidan i ett ännu större innehav då tillgången nu for whatever reason är övervärderad med 50%. MEN, det är nu det blir klurigt. Vi sitter ju samtidigt med en stor del av "husets pengar" efter uppgången.
12/x Det är här diskussionen skaver. Vad är egentligen skillnaden på att KÖPA tillgången på 1.5x och att ÄGA tillgången från <1.0 till 1.5x IV? Rent privatekonomiskt har du ju skapat pengar out of thin air genom denna resa, och man kan därför argumentera för att du inte
13/x bör vara riktigt lika restriktiv på nedsidan när du har denna "krockkudde" installerad. Och varför sälja ett bolag som uppenbarligen fortsätter prestera? Samtidigt vore det ju helt vansinnigt att sälja och börja köpa något annat på 1.5x IV och ta den risken där istället?
14/x Det känns ju ganska meningslöst att lägga en massa fokus på att köpa billigt om man ändå inte tänkt sälja när det blir för dyrt, eller hur? Det blir nästan som en reversed "jag säljer när jag går break-even"-situation, en märklig tankefälla.
15/x Kapitalet borde ju rimligtvis ALLTID jobba bäst i tillgångarna med högst potentiell uppsida, där - återigen - andra enligt dig verkar luta mer åt fearful. Och med bäst menar jag ju högst riskjusterad avkastning, eftersom vi aldrig får lose money.
16/x Men ett superstarkt argument är; hur ofta hittar man ett bolag likt $AMZN, $NFLX, $FNOX, $EVO eller $NIBE som hela tiden fortsätter öka sitt Intrinsic Value år efter år like clockwork? Ska man inte bara skatta sig lycklig att man lyckades köpa tidigt och rida vidare?
17/x Ja, varför inte. Hur ska man kunna argumentera emot en person som använder detta resonemanget? Det går ju inte. I många liknande fall har ju dessutom fundamentan faktiskt rört sig snabbare, vilket gjort att värderingarna aldrig klättrat över 1.0 - Den perfekta sweetspoten!
18/x Men i många fall adderar marknaden såklart några skopor greed för mycket, vilket kan resultera i en så kallad "mean reversion". Men med mindsetet "sälj aldrig bra bolag" och "bra bolag tenderar att fortsätta vara bra bolag" är drawdowns en del av spelet.
19/x Med andra ord verkar denna typen av investerare vara beredd att se förbi de orangea svängningarna i nedan graf och lita på att den blå linjen - Fair/Intrinsic Value - ökar över tid. Är detta fel? Såklart inte. Men det är definitivt inte någon bra riskjusterad approach.
20/x Bolag som presterar likt dessa once in a lifetime-namnen jag nämnde längre upp tenderar ju att bli väldigt stora i portföljen jämte mer mediokra placeringar, vilket gör att hela din investerade net worth kan riskera att bli beroende av en eller ett fåtal bolag.
21/x Om dessa då handlas över ditt 1.0x IV frångår du väl per definition Buffetts rule #1, då nedsidan inte längre är skyddad? Samtidigt finns det sällan något som säger att fundamentan *aldrig* catchar upp, vilket gör det hela till en diskussion om placeringshorisont.
22/x Och samtidigt är du ju på ett annat sätt ganska safe, då dina placerade pengar bara är en mindre del av positionen? Så om man vill vara lite filosofisk kan man tänka att "dina pengar" är skyddade och att det främst är "husets pengar" du riskerar.
23/x Anledningen till att hetsiga diskussioner kring just detta ofta bryter ut mellan "tillväxtinvesterare" och "värdeinvesterare" tror jag har att göra med att de ofta ser på case med helt olika glasögon. Den ena kollar mycket längre in i framtiden och den andra tänker:
24/x Det hela kokar som vanligt ner till att det är upp till var och en hur man definierar risk, hur lång placeringshorisont man har och hur duktig man är på att tajma svängningarna över/under Intrinsic Value ("1.0x"). Vissa vill ha en konstant margin of safety i portföljen,
25/x andra verkar nöja sig med det i början för att sedan låta positionen löpa och vissa bara köper & äger så länge the sucker is going up (Lynch-quote). Det jag kan konstatera är att det går att lyckas på väldigt olika sätt, och att det saknas konkreta sanningar. Hitta din stil!
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
