Fram till 1978 var det i Sverige förbjudet för kvinnor att jobba som gruvarbetare under jord. Borraren Ing-Marie Lundmark var den första, här fotad 1979. Nedan en tråd om andelen kvinnor på LKAB. 📷: Börje Rönnberg Svartvitt foto. Ing-Marie Lundmark står i arbetsoverall och
Läs gärna Ing-Marie Lundmarks egna minnen och reflektioner i en intervju gjord av min kollega @kajsalind i vår personaltidning 2015. ”Jag gjorde bara det jag själv tyckte lät spännande”. Bild på artikel från LKAB:s personaltidning.
Kvinnor hade jobbat i bolaget sedan tidigare, med tex städning och i restauranger. Här är Kirunaförvaltningens första kvinnliga chaufför, Terttu Immonen, i sin Volvo Duett 1962. Först 1963 fick LKAB dispens från förbudet så hon kunde köra även under jord. 📷: Kalevi Korpimäki. Svartvitt foto. Terttu Immonen, chaufför, sitter vid ratten
Företagssköterskan Britta Vallin (senare Lindsköld) blev ”Syster Britta” med hela LKAB i Kiruna, eftersom hon träffade alla medarbetare vid hälsokontrollerna. Här på 586-metersnivån 1969.
📷: Börje Rönnberg
I produktionen ovan jord jobbade 1978 flera kvinnor. Här 6293 Pålsson, 6141 Sirkka och 6142 Vironen i Kirunas kulsinterverk. (Bara anställningsnumren finns noterade på bilden, inga förnamn.) 📷: Börje Rönnberg. Svartvitt foto. Tre kvinnor i arbetskläder och hjälmar med
Man ska inte glömma det tunga arbete som utfördes i hemmen, speciellt de tidiga åren, som var en förutsättning för arbetet i gruvorna. Barn sköttes, ved och vatten bars, kläder tvättades för hand, mat lagades. I början i eländiga bostäder. 📷: Borg Mesch Svartvitt foto, tidigt 1900-tal. Två kvinnor, en ung man oc
För en större inblick i kvinnornas liv och arbete i vardagen i Kiruna rekommenderar jag Helen Doktares bok ”I bergets skugga”, med illustrationer av Sanne Sihm. Bokomslag till boken I bergets skugga. Illustration på en k
Kiruna var i början på 60-talet ”kvinnofattigt”, det gick 842 kvinnor på 1000 män. LKAB presenterade 1962 en rapport med förslag på yrken inom gruvnäringen som man då tyckte skulle passa kvinnor, bland annat kranförare, svetsare och borrmaskinsreparatör.
Det hände inte jättemycket, inte ens efter lagändringen 1978. Andelen kvinnor ökade väldigt långsamt. Kultur, värderingar och synen på gruvarbete spelade säkert roll (och vi är inte färdiga där). Men under 2000-talet har det gått bättre, se grafik (med kapad y-axel).
Fortfarande är andelen kvinnor i själva bergarbetet lägre, men de blir stadigt fler. Läs tex om Anita Ylivainio som bytte från jobb inom handeln till laddare i Svappavaara. lkab.com/sv/karriar/mot…

Slut tråd.
Jag måste korrigera mig lite. Förbudet mot kvinnor i gruvarbete kom 1900. I äldre tider hade så kallade gruvpigor arbetat länge och hårt i svenska gruvor. Matnyttig och intressant info om dem här: sverigesradio.se/artikel/4206290

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Anders Lindberg

Anders Lindberg Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @Anders_Lindberg

11 Sep
Gällivare bjuder på sitt vackraste höstväder. Så många fina miljöer här, häng med på en liten bildvisning.
På kort promenad- eller joggavstånd från centrum finns badplatsen Sandviken med maffig vy mot stadsfjället Dundret (som har utmärkt alpin skidåkning vintertid).
Tar man strandpromenaden åt andra hållet längs Vassaraälven passerar man bland annat Ettöreskyrkan, byggd 1747-1754. Namnet kommer av att alla hushåll i Sverige fick betala ett öre årligen i fyra år för att bekosta bygget!
Read 9 tweets
9 Sep
Jag har tidigare trådat om rennäringen och hur LKAB håller samråd med samebyar. Jag har också skrivit om att LKAB begår misstag ibland. Nu vill jag (tyvärr) kombinera dessa två ämnen i en tråd.
Mellan Kiruna och Svappavaara ligger gruvan Mertainen. Den anlades efter en långdragen tillståndsprocess men togs aldrig i bruk. Marknaden hann förändras, och den lades därför i malpåse 2016. Nu ska vi driva den i ett halvår för att bygga upp ett rågodslager.
📷: Stefan Emmoth Image
Vi tror att gruvan så småningom kommer att tas i full produktion, men innan dess måste vi se att järnmalmen därifrån går att använda i produkter som fungerar på dagens marknad. Under tiden kan vi använda rågods från Mertainen och blanda ut i malm från våra andra gruvor.
Read 9 tweets
4 Sep
Hur var det nu under andra världskriget, stämmer det att Nazityskland fick järnmalm från LKAB? Ja, det gör det. Men faktum är också att leveranserna minskade under kriget jämfört med åren innan. Låt oss titta på detta i en tråd.
LKAB:s historia under kriget är förknippad med den neutralitets- och handelspolitik som Sverige förde, men jag tänker inte analysera eller recensera den närmare, utan försöka redovisa hur bolaget agerade och hur det egentligen låg till med järnmalmsleveranserna.
Tyskland hade köpt järnmalm och järn från Sverige långt innan Hitler tog makten. Mycket långt, vi snackar medeltid. Järnet kom då från gruvorna i Bergslagen, dessutom var koppar från Falun en viktig exportvara.
Read 34 tweets
1 Sep
I det här huset bor jag med min familj. Men mina barn kommer inte att växa upp här. Om några år är huset borta, för att gruvan ska finnas kvar. Japp, det har blivit dags för Flytt-tråden. Image
Allra först ska vi slå fast en sak. Det är inte bara centrala Kiruna som måste flytta på grund av LKAB:s gruvbrytning. Malmberget intill Gällivare påverkas också, på sätt och vis mer. För medan det byggs ett nytt Kiruna, så försvinner Malmberget som samhälle.
Malmbergarna har också fått uppleva flyttar under lång tid. Första husen där togs faktiskt bort för över 100 år sen, eftersom de hade byggts ovanpå malmen. Malmberget centrum flyttades på 1970-talet (tex kyrkan 1974, artikel nedan från LKAB-tidningen). Och nu är det dags igen. Image
Read 46 tweets
22 Aug
Nu ska jag efter allmän begäran (dvs @Gorfelt:s begäran) tråda om de svenska pansartågens korta historia. Det är en berättelse om militärt frifräseri, udda lösningar och tyvärr ond bråd död.
Andra världskrigets andra år. Norge invaderat av Nazityskland. De allierade irriterade över svensk malmexport till tyskarna. Sovjet trycker på mot Finland, Vinterkriget har just avslutats. Malmbanan måste skyddas. (LKAB:s roll under kriget tar vi i en senare tråd, ok?)
Generallöjtnant Archibald Douglas var chef för Övre Norrlands trupper och tog på eget bevåg initiativ till den för tiden något oortodoxa lösningen för rörlig koncentrerad eldkraft till järnvägens försvar.
📷: Erik Sandstedt
Read 25 tweets
20 Aug
Nu tycker jag vi är värda en stunds avkoppling med ett ämne som alla kan uppskatta. Alltså: skolplanscher som visar tung industri, energiproduktion och teknik! Först ut en klassiker: ”Stålets framställning”. En gammal skolplansch med flera tecknade bilder som visar st
En annan favorit: ”Ångan och dess användning”. (Med baksidestext.) Gammal skolplansch som i flera tecknade bilder visar hur ånBaksidestext till skolplansch om ångkraft, som i detalj fö
”Volvo PV444 - Bromssystem”. Den här borde hänga på Nationalmuseum. Gammal skolplansch som visar bromssystemet för en Volvo PV4
Read 15 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal Become our Patreon

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!

:(