LKAB har skickat in en överklagan gällande miljötillståndet i Kiruna. Vår ansökan avvisades utan att hanteras för att Mark- och miljödomstolen tyckte att vi kallat till samråd på fel sätt. Jag tänkte i en tråd förklara lite om hur vi resonerar.
📷: Fredric Alm
Här en tråd från när vi precis fått beskedet om avvisandet. Vi var ganska förvånade, besvikna och bestörta de där dagarna.
Men vi är inte ovana vid motgångar på LKAB. Vi hanterar dem som vi brukar, vi kavlar upp ärmarna och söker lösningar. Vi bestämde oss för två vägar: Dels överklaga beslutet som vi tycker är felaktigt, dels förbereda en ny ansökan.
Vi har i många år talat om att vi tycker tillståndsprocesserna fungerar dåligt, både för oss företag och för samhället som helhet. Det handlar inte om att vi vill ha lägre miljökrav, utan om att själva processen tar orimligt lång tid och att nya krav kan poppa upp oförutsägbart.
Den synen delar vi med andra företag och branscher. Vi tycker oss allt oftare bli stoppade pga formaliafrågor och inte för bristande miljöprestanda. Vi vill hela tiden bli bättre och göra mindre avtryck på miljö och klimat, men det kräver att vi tillåts investera och ställa om.
Notera att vi inte är arga på domstolen eller enskilda tjänstepersoner. Det är systemet och värderingarna som görs inom det som vi kritiserar. Vilken praxis skapas i tolkningen av lagen, hur vägs processdetaljer mot miljö- och samhällsnytta?
Därför överklagar vi. Det är ju en möjlighet som rättssystemet ger den som anser att ett beslut är felaktigt. Vi tycker att vi gjorde rätt från början, vi kallade alla till samråd, men vi tycker också att okej, om domstolen nu tycker vi gjorde fel – låt oss göra rätt då!
Det nya tillståndet vi sökt handlar inte om att vår produktion förändras i grunden. Vi har redan tillstånd att bryta samma malmkropp i Kiruna. Vi ville ha de gamla tillstånden samlade i ett nytt enligt den moderna miljöbalken, och samtidigt passa på att öka produktionen.
Dessutom planerar vi att göra förändringar i verksamheten som minskar vårt avtryck på miljön ännu mer, det ingick också i ansökan. Till exempel ytterligare förbättringar för vattenrening. Det arbetet fördröjs nu.
Vi vill producera mer för att öka vår omsättning. Vi ska lägga 400 miljarder kr under 20 år på att ställa om till nollutsläpp av koldioxid genom att göra järnsvamp med vätgas. De pengarna ska vi skapa själva genom att sälja järnmalm - med mindre klimatavtryck än konkurrenterna.
Vi jobbade fyra år med ansökan. Sen i tre år med att besvara domstolens frågor om detaljer, vilket är vanligt i så här stora ärenden. Vi har lagt cirka 100 miljoner kronor på utredningar som ska visa den miljöpåverkan vår verksamhet orsakar, och åtgärder för att minimera den.
Det var först efter tre år ansökan avvisades. För ett fel som sägs ha begåtts ett år innan ansökan skickades in. Vi kallade alla Kirunabor till samråd, men borde ha kallat särskilt påverkade grupper separat, sägs det i beslutet. Bergvärmeägare nämns som exempel.
Det hade vi väl kunnat göra, om vi hade vetat att det var ett krav. Det framgår inte av lagtexten eller praxis. Och när det nu ansågs vara en så allvarlig brist så hade vi velat få läka den, som det heter på juristspråk, och göra om samrådet utan att hela processen stoppades.
Varför ska man hålla samråd? Jo, det är för att de som berörs tidigt i processen ska få reda på hur de påverkas och få en chans att ställa frågor eller komma med synpunkter som kan beaktas i ansökan. Därför håller man samråd innan ansökan lämnas in.
Varför kallade LKAB alla då, och inte enskilda grupper? För att vi anser att alla i Kiruna är särskilt berörda på något sätt. Många måste flytta på grund av gruvan! Marken skakar, det dammar och dånar. Med det nya tillståndet skulle det fortsätta ungefär likadant som idag.
Vi tycker det är uppenbart att Kirunaborna vet om att de berörs, och alltså kan lämna synpunkter till oss om det på ett samråd. Det går inte att jämföra med om en ny anläggning ska byggas där det inte funnits någon. Då kan de boende så klart ha svårt att veta hur påverkan blir.
Och vad gäller ägarna av bergvärme i Kiruna så arbetar vi på en plan för hur vi ska bedöma eventuell påverkan på deras anläggningar och kompensera för den. Så det handlar inte om att vi struntar i dem som berörd grupp.
Dessutom är det redan ett känt fenomen att bergvärmebrunnar påverkas av gruvan. Brunnsborrarna brukar fylla hålen med sand för att värmeuttaget ska förbättras. Det är över 60 år sedan brytningen gick under markytan i Kiruna och därmed började påverka grundvattnet.
LKAB har också tät dialog med Kirunaborna om hur staden påverkas, inte minst i samband med samhällsomvandlingen, alltså flytten. Vi informerar löpande och har ofta olika former av möten där vi får in synpunkter på vår verksamhet.
Vi annonserade alltså om samråd i lokala tidningar, i en gratistidning som delas ut till alla och i vår egen tidning, LKAB Framtid, som totaldistribueras som samhällsinformation till alla hushåll. Det dög inte. Men det är oklart om det hade räckt med ett brev i stället.
Det finns ett likande fall där annonsering godkändes till en stor och svåravgränsad krets av allmänheten, nämligen när tillstånd söktes för Arlanda 2015. Då borde det väl kunna godkännas för LKAB att göra så i Kiruna, tycker vi.
Och, som sagt, om nu domstolen ändå tyckte att vi kallade på alldeles fel sätt och att samrådet därför inte höll måttet, då anser vi att det borde finnas en chans att få göra om samrådet utan att hela denna mycket långa, omfattande och dyra process avbryts helt och hållet.
Och allt detta har vi framfört i vår överklagan till Mark- och miljööverdomstolen som ni kan läsa på länken nedan. lkab.com/sv/nyhetsrum/n…
Men vi förbereder alltså även en ny ansökan. Domstolen har sagt att den förra ansökan i princip kan skickas in på nytt som den är, det var inte det som var problemet. Det vore förstås bra. För vi vill komma igång med den gröna omställningen så snart det går.
Slut tråd.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Här kommer en uppföljning om tågurspårningen på Malmbanan. Nu är röjningen av de havererade malmvagnarna igång! Nedan en tråd med bilder från platsen och actionfilm på tunga grävmaskiner som bollar vrak mellan sig.
Här är tråden från igår med bakgrund samt bilder av läget innan bärgningen hade tagit fart:
Sent igår kväll, efter klockan 22, startade röjningen av de trasiga vagnar som legat ihoptryckta mot varandra. Under natten plockades tio vagnar bort från banvallen.
Jag vet att ni undrar hur det går, så idag åkte jag ut till haveriplatsen för det urspårade malmtåget. Här kommer en exklusiv rapport i trådform. Många bilder!
Först lite basfakta. Malmbanan är 50 mil lång och förbinder våra gruvor i Malmfälten med hamnarna i Luleå och Narvik. Vi kör i snitt 10 fulla tåg Kiruna/Svappavaara-Narvik och 5 fulla tåg Malmberget-Luleå per dygn. Det är enkelspår, med mötesplatser. Vi vill ha dubbelspår.
Ett malmtåg består av ett IORE dubbellok, världens starkaste ellok som väger 360 ton, och 68 malmvagnar (byggda av Kiruna Wagon) som lastar 100 ton styck. Ett helt tågsätt väger över 8000 ton!
När LKAB pratar om digitalisering och framtidens gruvteknik, vad menar vi då? Järnmalmen som ska tas upp från en kilometer eller två under jord går ju inte att ladda upp till ytan bara man har tillräckligt bra wifi-uppkoppling. Här en tråd om sånt där med data – och robothundar!
Den här tunga och energikrävande verksamheten betyder att digitalisering och automation kan ge väldigt stora vinster, såväl för arbetsmiljö och produktionseffektivitet som minskat underhåll och energibesparingar. Här om någonstans är det bra om robotarna tar över!
Ja, alltså, vi vill ju att robotarna jobbar åt oss, inte uppnår självmedvetande och tar över. Men ni fattar, när det ska sprängas loss, lastas och transporteras enorma volymer berg på stora djup är det fiffigt om maskiner som kan snacka med varandra gör jobbet.
LKAB ska börja göra koldioxidfri järnsvamp, men ännu är det järnmalmspellets som gäller. Vi har anledning att vara stolta över dem och hur de produceras också. Dags därför för en tråd om pellets, och en makalös maskin: grate-kiln-verket i Svappavaara från 1969!
📷: Börje Rönnberg
Så vitt vi vet är det världens äldsta pelletsverk av typen grate-kiln som fortfarande är i drift. Konstruktionen är i grunden densamma, men det har hänt väldigt mycket med prestandan under de 52 år som gått. Både vad gäller kapaciteten och påverkan på klimat och miljö.
LKAB bryter ju järnmalm. Det är järn och syre i kemisk förening, som våra kunder stålbolagen smälter och reducerar bort syret ifrån så de får råjärn som de sen kan göra stål av. Under många år sålde LKAB malmen som den var, i stycken. Det kallas just styckemalm.
Ni vet hur Cementa fick sin ansökan om fortsatt kalkbrytning avvisad? Och ni kanske sett hur Kaunis Iron utanför Pajala fick höra att deras miljötillståndsansökan var för bristfällig – och samtidigt för omfattande. Nu är det LKAB:s tur att drabbas av ett märkligt beslut. Tråd:
Mark- och miljödomstolen har avvisat vår ansökan för utökad verksamhet i Kiruna, som vi jobbat med sen 2014. Anledningen? Vi har inte separat kallat ”särskilt berörda”, speciellt husägare med bergvärme, till samråd. De fick samma inbjudan till samråd som alla andra. Det dög inte.
Ja, det är sant. Domstolen avvisar ansökan som lämnades in 2018, som gäller en ökning av brytningen från 30 till 37 miljoner ton råmalm, för att vi inte specifikt kallat tex husägare med bergvärme till samråd. De kunde lämna synpunkter som alla Kirunabor, men det räckte inte.
Jojo, jag ser er kivas om kärnkraft eller inte kärnkraft. Nu är det snart helg, så låt oss titta på något lite mindre kontroversiellt som alla kan tycka är intressant. Här kommer därför en tråd om gruvbrytning med hjälp av ATOMBOMBER!!!
Detta udda ämne snubblade jag över när jag läste LKAB-tidningen nr 2, 1967. Där finns återgivet ett föredrag av professorn och bergsingenjören vid KTH Ingvar Janelid (1914-1982), som hölls vid Svenska Gruvföreningens årssammanträde 25 november 1966.
Svenska Gruvföreningen, det är vad vår branschförening @Svemin_mining hette fram till 2004. Och hör här: föregångaren till Svenska Gruvföreningen hette Gruvbyrån! Alltså tänk det visitkortet!? ”Anders Lindberg, Gruvbyrån”.
Nå. Var var vi? Just det, atombomber i gruvan!