Såhär minuterna innan läggdags vill jag ägna mig åt lite nattlig folkbildning. Det irriterar mig lite när folk tror att Marx grundade kommunismen. Eller att han hittade på den. Eller var först...
Projet de communauté philosophe av Victor d’Hupay från 1777 räknas som den första teoretiska grunden för kommunismen. Influerad av framförallt Rousseau, men också av de liberala tankegångar som med blandad framgång influerade den franska revolutionen.
Ja, nu pratar jag om den moderna kommunismen. Inte om tidiga kristna församlingar, enstaka grekiska stadsstater, och så.
För övrigt mycket fascinerande hur mycket av det vi fortfarande debatterar, de ideologier vi diskuterar, och de samhällen vi vill skapa har sina ursprung i sjuttonhundratalet.
Ska jag fortsätta med lite grundläggande kunskap om kommunism och marxism?
Okej. Jag kommer under dagen skriva lite grundläggande baskunskaper om marxism och kommunism som alla bör känna till. Det blir väldigt basic. Allt det här har ni redan lärt er i grundskolan.
Marx ägnade sig främst åt att analysera sin samtid. Du hittar inte mycket i hans texter som beskriver ett drömsamhälle. Framförallt inte hos den senare Marx. Efter det oneliner-späckade Manifestet och Pariskommunens fall.
Därför hade Marx mot slutet av sitt liv mycket svårt att känna igen sig i vad de som kallade sig Marxister pratade om.
Marx värdeteori kan sägas utgöra grunden för både Marx slutsatser och för senare, från Marx oberoende, marxister. Den, alienationsteorin, och historiematerialismen bör alla känna till. Dialektiken är lite överkurs, men ändå viktig.
Marx värdeteori i en tweet: En varas värde skapas av människors arbete.
Marx visar också hur arbete i ett kapitalistiskt system blir en vara som alla andra. Och det är inte så konstigt: arbetaren är fri, men tvungen, att sälja sin arbetskraft. Ingen är slav eller livegen längre.
Det fiffiga (för kapitalismen) är att arbetaren producerar mer värde än det kostar att hålla arbetaren såpass levande och nöjd att hen kommer tillbaks till jobbet imorgon. Så uppstår ett mervärde.
Det här skulle såklart kunna användas av kapitalismens vänner som ett argument för kapitalism. Och det har det också gjorts. Inte minst av socialdemokrater since för alltid.
Nu, invänder Marx, finns det något fundamentalt orättvist i detta: den som producerar värdena får inte del av mervärdet eller vara med om att besluta om produktion och fördelning. Och här kommer dialektiken och materialismen in i bilden...
Dialektiken plockade Marx från Hegel. Hegel är en obegriplig tysk filosof som trodde han kunde vara Kant men misslyckades totalt. Marx vurm för Hegel är ett mycket märkligt drag hos honom.
Hegel kortfattat: Tes - antites - syntes. Det här minns ni från när ni gick i åttan. För varje fenomen (tes) uppstår dess motsats (antites) och i konflikten mellan dessa uppstår något nytt (syntes) som i sig utgör den nya tesen. Och så vidare tills Gud lärt känna sig själv.
Marx tar detta, lätt bisarra och teologiska tänkande, in i ekonomin och historietolkning och ser att det som drivit människans utveckling är makten över naturen och produktionen av värden. Där ägarna alltid står i ett tes-förhållande till andra klassers antites.
Klasskampen är alltså inbyggd i varje samhälle så länge det finns mer än en klass. Den, för Marx, senaste revolutionen var det franska liberala och brutala störtandet av adeln till förmån för borgarklassen (som på den tiden var revolutionär). Det här går inte att undvika.
Också: något många missar är att för Marx är kapitalismen något positivt. Den krossar det gamla och bygger välstånd och överflöd. Men den bär också med sig sin undergång och fröet till ett ännu bättre samhälle.
Ett ekonomiskt system, som slaveri, feodalism, eller kapitalism, kan bara vara framgångsrikt om det bättre än det förra gör människorna nöjda. Från mörkret stiga vi mot ljuset och så vidare.
Marx var visste såklart att den franska revolutionen slutade med Napoleon och repression. Därför behovet av organisation och medvetenhet.
- Det viktiga är inte att förklara världen, sa han. Det viktiga är att förändra den.
Sen låste han in sig och skrev Kapitalet i 20 år.
- Det viktiga är inte att förklara världen, sa han. Det viktiga är att förändra den.
Sen låste han in sig och skrev Kapitalet i 20 år.
Marx förefaller tro att socialismen är en nödvändig följd av klassernas kamp. Förr eller senare kommer det klasslösa samhället uppstå och dialektiken upphöra. Samtidigt så anser han att arbetarna måste organisera sig och påskynda detta. Har alltid tyckt det varit underligt.
(En dag ska jag skriva om liberalismen och Mills fantastiska version av denna.)
Marx materialism ska ses som Hegels idealisms motsats. Nu går vi tillbaks till årskurs sju, men ändå viktigt. Idealism, i filosofisk betydelse, är att verkligheten skapas i våra medvetanden. Materialism är att verkligheten finns oberoende av våra, och Guds, perceptioner.
Den kanske bästa sammanfattningen av Marx teorier har inte Marx skrivit själv. Det har hans bromance (eller mer än så?) Engels gjort. Det är också ett skolexempel i sarkasm: Herr Eugen Dührings omvälvning av vetenskapen.
Bästa. Boken. Någonsin.
Bästa. Boken. Någonsin.
And then there was... en massa olika tolkningar. Alla med gemensamt ägande som gemensam nämnare. Anarkister, kommunister, socialister, socialdemokrater, och till slut... Kom Lenin. Och allt förändrades. Konkretiserades.
Det här, mina vänner, är en cliffhanger.
Det här, mina vänner, är en cliffhanger.
Och lika lite som jag är expert på Marx är jag det på Lenin. Vi kommer att ha kul imorgon.
...men min fru skriver en roman om Karls döttrar, Systrarna Marx, som är det bästa skönlitterära jag någonsin läst. Hoppas ni snart kan köpa den i en bokhandel nära er.
Ska vi fortsätta lite till? Där vi avslutade igår hade vi tittat ytligt på Marx teorier. Ska vi gå vidare, fortfarande på ytlig högstadienivå, med hur kommunism, socialism, och marxism blev till folkrörelser och revolutioner?
