nu har jag sett flera konstiga reaktionerna på den där grejen med fejkade forskningsartiklar. de tycks gå ut på att relativisera hela grejen till punkten "cirkulera, här finns inget att se". inte helt lättbegripligt.
argumenten ser ut så här. 1) eftersom artiklarna bara kommit in i b- och c-journals så visar det att systemet funkar. men grejen är ju att massa forskning ju publiceras just där. alla kommer inte in på a-listan. finns väl massor med svenska forskare som hamnar i b-journals?
så vad är argumentet - att alla forskning som inte är i högstatuspublikationerna ändå inte är relevant? där gör det inget att det fejkas? ska man öht inte läsa eller reffa dem då?
2. nu har man bara kollat tidskrifter inom vissa discipliner, hade man kollat andra hade resultatet varit detsamma. jaha? så om tio oskyldiga sitter i fängelse i sverige är detta inget problem för att tio andra oskyldiga antagligen sitter i fängelse i norge?
det kan förstås vara ett argument mot att peka ut en särskild disciplin som särskilt släpphänt, men det är ingen särskilt bra ursäkt för det som hänt. sedan vore det förstås bra om de som påstår att probleme ÄR lika stort överallt också försökte styrka det.
3. orsaken till att sådant här händer är att forskare är stressade, lågt betalda, systemet är allmänt underfinansierat osv. återigen jaha? det kan säkert vara en förklaring. men har någon hävdat motsatsen? att fejkade artiklar publiceras är väl fortfarande ett problem?
4. forskare är människor och misstag kommer alltid att göra. jaha igen. poängen med publiceringssystemet är ju att försöka reducera den risken. alla institutioner har sådana system. man måste ha körkort för att köra bil, tidningar som ljuger kan anmälas till po, politiker som >
> är dåliga röstas bort, värdelösa företag går i konkurs osv osv. nu har uppenbarligen det system som ska hindra mänskliga misstag visat sig ha brister. det är poängen, inte att visa att människor är människor.
dvs alla de här argumenten kan fungera för att sätta i perspektiv, diskutera orsaker och så vidare. men alla är värdelösa i försöken att trolla bort det som har hänt. det är rätt märkligt att folk med intellektuella jobb försöker sig på något så snedtänkt.
och slutsatsen att "systemet fungerar!" bara för att a-journals inte tar in struntartiklar - vad betyder egentligen det? är "systemet" att vi bara ska bry oss om forskning i de tidskrifterna? att resten av allt som publiceras står utanför "systemet"? inte är vetenskap?
alla vet att det finns bra och dålig forskning, bra och dåliga forskare. men likförbannat är det ett ganska stort steg att helt ge upp och helt kapa banden till mycket av det som institutionellt faller inom forskningen.
och för att fundera lite: jag tror inte gender studies och andra områden som brukar stå i blåshålet i sådana här sammanhang är så förtjänta av vänner som säger att "det spelar ingen roll att fejkad forskning publiceras".
fan vet om det ens är uppriktiga "vänner" det handlar om. en del av responsen på artikeln verkar snarare handla om människor som av politiska skäl är ute efter att nypa till sina motståndare. av typen "eftersom ivar arpi skriver om den där studien måste ALLT den visar vara skit"
och att man därmed förklarar att publicerade fejkartiklar är en icke-händelse går av bara farten. det viktiga är att göra sin politiska poäng. det är lite sorgligt.
