1/25) Med galenskaperna i dagens marknad tänker jag extra mycket på George Soros teori om reflexivitet: Hur positiva och negativa feedback loops inte bara påverkar aktiekurser utan även bolagens fundamenta och hur en trend snabbt kan övergå till en bubbla:
2) George Soros är kanske mest känd som “The man who broke the Bank of England” när han tjänade £1md på en dag genom att shorta pundet under vad som nu kallas “Black Wednesday”
3) Vill man veta mer om George Soros kan man lyssna på det här gamla sommaravsnittet av @marketmakerspod:
4) Reflexivitet ger en förståelse för hur tillgångsbubblor fungerar och bygger på två huvudsakliga principer:
1. Marknadspriser förvränger den underliggande fundamentan 2. Finansiella marknader påverkar aktivt fundamentan som dom egentligen endast ska reflektera
5) Dessa principer motsäger den effektiva marknadshypotesen som säger att marknadspriser reflekterar all tillgänglig information. Soros menar att beteendeekonomi är på rätt väg men bara tar hänsyn till princip 1, inte princip 2.
6) Vad är Reflexivitet? Soros hävdar att det finns två sorters feedback loops som karaktäriserar finansiella marknader: Negativa och positiva.
7) Negativa feedback loops är självkorrigerande medan positiva feedback loops är självförstärkande. Negativ feedback går mot balans (ekvilibrium) medan positiv feedback går mot obalans.
8) För Soros är positiva feedback loops mer intressanta då dessa kan orsaka stora rörelser i både marknadspriser och underliggande fundamenta. En positiv loop är initialt självförstärkande men når tillslut ett klimax och en vändpunkt och blir självförstärkande i motsatt riktning
9) Notera att positiva feedback loops inte alltid löper linan ut utan kan avbrytas när som helst av t.ex. ingripande eller av negativ feedback.
Exempel på en negativ feedback loop är t.ex. Oljepriser.
10) För ~10 år sen när oljepriset var högt valde många att minska sitt användande av olja samtidigt som det höga priset fick bolag att investera i t.ex. fracking/off shore vilket ökade utbudet. Ökat utbud + minskad efterfrågan resulterade i att oljepriserna gick ner över tid.
11) Idag är oljepriset lågt och vi ser snarare det motsatta hända. Många drar sig inte för att använda olja samtidigt som oljebolagen drar ned på produktionen. Denna negativa feedback loop kan ses som en stabiliserande kraft som gör att vissa tillgångar ser en mean reversion.
12) Positiv feedback är t.ex. Hur Jeff Bezos utnyttjade IT bubblan för att få in en nästan obegränsad mängd billigt kapital och på så sätt kunna fortsätta växa bolaget. När $AMZN växte attraherade dom mer billigt kapital vilket gjorde att bolaget kunde växa ännu mer.
13) Till skillnad mot andra retailers som tvingades visa upp vinst, kunde $AMZN bränna kapital i jakten på tillväxt. Detta gjorde att $AMZN kunde vara extremt aggressiva med prissättning vilket drev bort konkurrenter vilket resulterade i ännu mer tillväxt hos Amazon.
14) 2006 lanserades AWS som 10 år senare var den mest vinstdrivande divisionen hos $AMZN. Utan positiv feedback så hade inte kärnverksamhet kunnat växa som den gjort och över tid pivotera in i andra områden med bättre marginaler.
15) Ingen investerare trodde att $AMZN skulle bli ett av världens största molnföretag vid IPO. Den positiva feedback loopen öppnade upp för den här möjligheten, något som kan hända under Soros reflexivitetsramverk.
16) Vidare hävdar Soros att bubblor har två nyckelkomponenter:
1. En underliggande trend som råder i verkligheten och 2. missuppfattningar som är relaterade till den trenden
17) En boom/bust cykel sätts igång när en underliggande trend och en missuppfattning om trenden hamnar i en positiv feedback loop. Om den reflexiva loopen är tillräckligt stark kommer både trenden och missuppfattningen att förstärkas.
18) Till slut kommer marknadens förväntningar vara så frikopplade från fundamentan att investerare inte längre kan blunda för verkligheten. Då inträffar en “twilight period”: tvivel växer och allt fler förlorar tron, men trenden kan fortfarande hålla i sig pga tröghet.
19) Men förr eller senare vänder trenden och blir självförstärkande i motsatt riktning.
Enligt Soros har bubblor en asymmetrisk form: “The Boom” är lång och utdragen, långsam att ta fart och accelererar gradvis till det eventuellt planar ut under skymningsperioden.
20) “The Bust” går snabbt eftersom den är förstärkt av tvångslikvidering av hävstångspositioner. Tvivel blir till panik och når klimax i en finansiell kris. Längden/styrkan i varje stadie är oförutsägbar men det finns en intern logik bakom varje stadie.
21) Fastighetscykeln är en typisk boom/bust cykel. Initialtrenden i fastighetsboomen är att kredit blir billigare och lättare att få tag i. Missuppfattningen som förvandlar trenden till en bubbla är tron att värdet av fastigheter inte är relaterad till tillgängligheten av kredit.
22) Allteftersom fastigheter blir uppvärderade så får fastighetsägare högre kreditvärdighet och kan låna mer baserat på deras tillgångar som säkerhet för lån. Relationen mellan tillgången av kredit och värdet av säkerheten är alltså reflexiv.
23) Billigare/lättillgänglig kredit innebär även ökad ekonomisk aktivitet. Detta innebär färre konkurser, utlåningsstandarder lättas på m.m. Vid toppen av boomen så kommer mängden leverage vara som högst och en vändning i trenden innebär snabbt tvångslikvidering.
24) Detta drar snabbt ned fastighetsvärderingar. Eftersom majoriteten av lån är säkerhetsställda med fastigheter (den tillgång som banker är mest villiga att ställa lån mot) så är boom/bust cykler inom fastigheter vanliga.
25) Enligt Soros är en bubbla på uppgång inte rätt läge att shorta. När han ser att en bubbla börjar ta form så skyndar han sig för att köpa, “adding fuel to the fire”, men är samtidigt beredd att vända sin position när marknaden vänder. Hur agerar du i dagens marknad?
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
1/5) Detta var ärligt min "knee jerk reaction" (om än lite skämtsamt) men nu ser jag att många tror detta bl.a. populistiska politiker vilket är lite oroande.
Vill bara säga att beslutet om trading stopp i bl.a. $GME med 99.99% sannolikhet kom från SEC och inte från Citadel.
2) När du köper en call option utan att deltahedga (dvs hedga directional risk) så kommer personen (vanligtvis investmentbanken) som sålde oppen att deltahedgea dom. Dom hedgar alltså sin risk exposure mot opparna genom att köpa den underliggande aktien.
3) En option är ofta leveraged och man måste alltså köpa mer aktier än om du bara hade köpt underliggande rakt av. Det som troligen hände är att MM som neutraliserar positionen med deltahedge inte kunde deltahedgea och slår i risk limits vilket stoppar handeln. Eller nåt liknande
1/25) En kort tråd om livestreaming: Hur branschen utvecklas, vad som krävs för att vara en dominerande plattform inom streaming och vem som kommer gå segrande ur “streamingkriget”. $AMZN $FB $GOOG $MSFT
2) Det finns 3 stora streamingplattformar i väst: Twitch, YouTube och Facebook. I Q3 2020 så stod Twitch för 91.1% av alla streamade timmar. Utifrån detta skulle man kunna tro att Twitchs dominerande position på marknaden är oöverkomlig, men detta visar inte allt.
3) I Q3 2020 kikades det totalt 7.46 miljarder timmar content på dessa 3 plattformar (en ökning på 91.8% YoY). Men av detta så stod Twitch endast för 63.6% medan YT och FB stod för 22.5% respektive 14%. När det kommer till att locka tittare är alltså inte Twitch lika dominerande.
1/19) Varför bränner marknadsplatser som Amazon, Mercadolibre och SEA så otroligt mycket pengar i jakten på marknadsandelar? Varför satsar dom inte på att växa långsammare och gå med vinst nu istället? I den här tråden: vad som krävs för att en marknadsplats ska bli en vinnare.
2)Vad är en marknadsplats? Många tänker på e-handelsplattformar när dom hör “marknadsplats” (vilket inte är fel) men alla plattformar som möjliggör att en säljare kan sälja en tjänst/produkt till en köpare är en marknadsplats. AirBNB, Uber och Amazon är alla ex på marknadsplatser
3) För att kunna inta en ledande marknadsposition krävs det att marknadsplatsen erbjuder mer värde till sina användare, både köpare och säljare, än vad konkurrenterna gör. Det bästa sättet att göra detta är att fokusera på en nisch för att över tid bredda sitt utbud.
1/19) Har du någonsin undrat varför nästan alla techbolag just nu har lanserat (eller är på väg att lansera) egna FinTech produkter? I den här tråden går jag igenom varför techbolagen bygger in FinTech produkter i sitt ekosystem och vad dom har att vinna på det.
2) För det första: finansiella institutioner måste följa väldigt många regleringar. Detta tar inte bara mycket tid utan kostar även mycket pengar. De kan behöva lägga upp till 75% av sin IT budget på att hålla sin infrastruktur up-to-date med regleringar.
3) Dessutom är det inte ovanligt att dom behöver lägga 10-15% (eller mer) av sin arbetskraft på compliance (t.ex. lägger Citigroup 15% med stor vikt på AML). Detta är givetvis otroligt stora kostnader som äter upp möjligheter för innovation och ökar kostnader mot kund.
1/15) I den här tråden går jag igenom Epic Games stämningsansökan mot Apple/Google, varför den handlar om mycket mer än höga avgifter på in-app köp och Fortnites borttagning från app store, och hur den kan förändra framtidens landskap för mobilspel och appar.
2) I Epic Games stämningsansökan mot Apple öppnar Epic upp med att fastställa hur Apple har vuxit sig till att bli ett rekordstort monopol som kontrollerar marknaden, blockerar konkurrens och kväver innovation (Googles ser liknande ut). George Orwell refereras flitigt.
3) Epic understryker hur Apple använder konkurrensbegränsande praxis för att monopolisera marknaden via deras app store. Vidare trycker Epic på att Apple tar en hutlös avgift på 30% för in-app betalningar, vilket är 10 gånger högre än andra (icke tillåtna) betalningstjänster.
1/18) Hur lyckas internetbolag hålla kvar sina användare på plattformen? Varför lämnar inte användare så fort en ny konkurrent dyker upp? I den här tråden går jag in på hur internetbolagens produkter är byggda för att hålla kvar sina användare.
2)Att växa en plattforms användarbas är sällan lika viktigt som att växa mängden users som använder vissa utvalda kärnfunktionerna på en plattform. Detta eftersom kärnfunktionerna är de funktioner som har högst korrelation med retention dvs att hålla kvar användare på plattformen
3) På Facebook är det att skicka vänförfrågningar, på Pinterest är det att “pinna” saker, på Snapchat är det att skicka snaps, och på YouTube är det att prenumerera på kanaler.