Thread by @ars_gravitatis

Tyvärr måste jag tydligen ta tag i detta ”missförstånd” angående andra världskrigets början som @magnusjacobsson spridit på Twitter. Jacobsson menar att Hitler OCH STALIN startade världskriget. Jag ska reda ut varför detta är en beskrivning som är felaktig.

För det första: Hitlers plan att utradera Polen från jordens yta gick långt tillbaka i tiden. Mycket längre än pakten med Sovjet (och tanken på en sådan). Redan 1937 började Hitler ställa alltmer långtgående krav på Polen gällande Danzig. Planerna på invasionen drogs upp i maj

1939, dvs flera månader innan förhandlingarna om en pakt med Sovjet inleddes. Hitler hade anfallit Polen oavsett om en pakt med Stalin funnits på plats eller ej. Planen var att snabbt besegra Västmakterna för att sedan vända sig österut och krossa Sovjetunionen och upprätta det

tyska Lebensraum som Hitler drömde om. Men Storbritannien visade sig inte vilja besegras; den tyska flottan (som decimerats vid invasionen av Norge i april 1940) var alltför liten för att kunna mäta sig med Royal Navy och lyckas med en invasion över havet; Luftwaffe visade sig

inte kapabelt att bomba britterna till underkastelse heller. Alltså fick Hitler planera om och improvisera (som han så ofta gjorde). Tanken blev då att istället rikta ett snabbt och förintande slag mot Sovjetunionen gör att på så sätt tvinga Storbritannien att ge upp. Det gick ej

För det andra: Hitler behövde inte Stalins hjälp för att krossa Polen. Det var inte det som var paktens syfte (om någon nu trodde det). Syftet med pakten var ett helt annat, nämligen att försöka undgå ett tvåfrontskrig medan han besegrade Storbritannien & Frankrike, vilket inte

gick. För det tredje: Jacobsson nämner inte att Stalin under flera månader från våren 1939 försökt sluta en pakt med Västmakterna. Dock var intresset för en försvarspakt mot Tyskland mycket svalt från deras sida. Istället valde Stalin då att sluta pakt med Tyskland. Detta

närmande till Tyskland hade gjorts parallellt med förhandlingarna med Västmakterna från sovjetisk sida. Det råder dock ingen tvekan om att Stalin helst av allt hade önskat en palt med Västmakterna snarare än med Tyskland. Syftet från Stalins sida var inte att starta krig med

Polen, utan att försöka vinna tid inför den väntade konflikten med Hitlers Tyskland. Genom att förhandla sig till halva Polen, liksom stater i Baltikum, kunde Sovjet skapa en (vad man trodde säker) buffertzon mellan sig och Tyskland. Det skulle ju dock visa sig att detta var till

i princip ingen nytta alls när Hitler väl anföll Sovjetunionen den 22 juni 1941. Inget av detta skall naturligtvis tolkas som ett ursäktande av Stalins horribla övergrepp i de ockuperade områdena. Stalin var en brutal mördare & psykopat som inte brydde sig om någons liv.

Tilläggas bör också att förhandlingarna mellan Hitler och Molotov inte var direkt vänliga. En enorm misstro från båda sidor dominerade dem. Hitler fann de sovjetiska kraven så oacceptabla att han hotade avbryta allt ihop och kallade Stalin ”en kallblodig utpressare”. Det var

alltså inga vänner som förhandlade om pakten. Men pakten åstadkom också något annat som Stalin välkomnade: den infriade hans profetia om ett krig mellan de kapitalistisk-imperialistiska stormakterna i Europa. Sovjet kunde stå vid sidlinjen och se dem slita sönder varandra.

För det tredje: han glömmer att ge Slovakien en del av skulden gör krigsutbrottet. Slovakiska styrkor avancerade nämligen in i Polen tillsammans med tyskarna den 1 september. Detta belyser hur komplicerade dessa händelser faktiskt var.

Det @magnusjacobsson kanske inte känner till är att Storbritannien och Frankrike aldrig förklarade Sovjetunionen krig när Stalins trupper gick in i Polen den 17 september. Det är kanske i sig det bästa beviset på att man i samtiden inte ansåg att Sovjet startat kriget.

Faktum är att den sovjetiske ambassadören i London Maiskys dagbok vet vi också att Churchill inte var det minsta sur på Stalin för att han invaderade Polen. Tvärtom sade han till Maisky att det var förståeligt att Sovjet önskade en buffert mellan sig och och Tyskland.

Hitler blev mycket besviken över detta eftersom han hoppats driva en kil mellan Sovjet och Västmakterna. Planen

En annan detalj som visar att pakten inte slutits mellan ideologiska fränder är det faktum att tyska styrkor avancerade långt in i den ”sovjetiska sfären” innan Sovjet invaderat Polen. Avtalet sade nämligen att Sovjet skulle träda in när stilleståndsavtal slutits med Japan i

Manchuriet. Detta skedde den 17 september och följaktligen var det först då som Stalin invaderade Polen. Detta är ytterligare en glömd aspekt på kriget, dvs att Sovjet redan utkämpat ett gränskrig mot Japan i fjärran Östern under flera år.

De tyska styrkornas frammarsch ledde till öppna strider mellan de förmenta paktvännerna med omfattande förluster på båda sidor. De tyska styrkorna vägrade dra sig tillbaka och Hitler, som var på plats i Polen, var tvungen att ryta i åt Wehrmacht-generalerna att retirera från

de strategiskt viktiga området som bara råkade innehålla de silesiska oljefälten. Propagandan visade bilder på såta tyska och sovjetiska vänner som möttes och omfamnade varandra mitt i Polen, men verkligheten var alltså en helt annan.

Låt oss heller inte glömma den lilla delikata detaljen att Polen å sin sida frossande deltagit i Hitlers krossande och uppdelning av Tjeckoslovakien 1938. Det var detta som sedan kom tillbaka och bet dem i arslet och utgjorde skäl för Slovakien att i sin tur anfalla Polen 1939.

Alltså: Sovjet hade egentligen ingenting med Hitlers beslut att anfalla Polen att göra. Kriget var ett faktum i och med den tyska invasionen 1 september och när Västmakterna förklarade (enbart) Tyskland krig den 3 september. Sovjet var deltagare i kriget

men var lika lite dess initiativtagare som Slovakien var. Sovjet var en skurkstat helt i sin själv, men startade inte andra världskriget. Som ockupant gjorde man sig skyldigt till massiva förbrytelser mot mänskligheten; de horribla massmorden i Katyn är bara ett exempel.

Verkligheten är som vanligt mycket mer komplex än de propagandistiska ”sanningar” som sprids medvetet eller omedvetet för att det passar det egna narrativet. Men historikerna har forskar extensivt på detta och vet hur det förhåller sig. Hoppas nu bara att lekmännen lyssnar.