Har helt missat @SvD artikelserie #pillerpålivstid om #antidepressiva, fast kanske mest #SSRI.
Några snabba reflektioner följer
->
svd.se/om/piller-pa-l…
->
Först den obligatoriska kommentaren:
Läkemedelsgruppen N06A Antidepressiva består av flera olika läkemedelsgrupper med skilda angreppssätt.
->
fass.se/LIF/atcregiste…
->
Gruppens namn "Antidepressiva läkemedel" är ganska missvisande eftersom en annan mycket vanlig indikation för dem är ångestsyndrom (ofta i o f s kopplade). Men de används också vid en rad andra tillstånd t ex nervsmärta om än i mindre utsträckning.
->
->
Svenska Dagbladet utgår från den offentligt tillgängliga statistiken på Socialstyrelsens hemsida. Måttet där är "antalet patienter" MEN det är egentligen "årsprevalens", dvs antalet individer som under ett år minst en gång hämtat ut ett recept på minst en av substanserna.
->
->
Det är i o f s helt korrekt att använda "antal patienter" = årsprevalens. Det är ett bra mått. Men det är inte det enda. Frågan är om det ens är det bästa här?

Den här frågan är förstås på en nivå som journalist och debattörer inte i sig ska behöva bekymra sig över men ...
->
->
... men det hade varit bra med lite mer vägledning om alternativen i den särskilda informationen "Att tänka på när du tolkar statistiken" som är en länk överst i Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel.
->
sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx
->
Som chef för den oberoende stiftelsen NEPI inrättad av Sveriges riksdag - nätverk för läkemedelsepidemiologi - är jag förstås glad och stolt över inledningen av anvisningarna till användare av offentlig läkemedelsstatistik ;-)
->
->
Kommen så här långt är det kanske dags att avslöja att det mått "patienter per 1000 invånare" = årsprevalens som Socialstyrelsen redovisar och SvD använder sig av fungerar ganska bra för jämförelsen här.

MEN det missförstås lätt.
->
->
Det vanligaste missförståndet är att "patienter per 1000 invånare" = årsprevalens är detsamma som andelen av befolkningen som tar läkemedlet i fråga en given dag. T ex i dag.

Det är det inte.

Ser inte vid snabb genomläsning att SvD gör det misstaget - bra jobbat!
->
->
Om 102 per 1000 invånare hämtat ut minst ett av läkemedlen minst en gång så innebär det INTE att 10,2 % av befolkningen behandlas en given dag.

Många har påbörjat och/eller avslutat behandling under året.

Andelen som behandlas en given dag = punktprevalensen är lägre.
->
->
Eftersom behandling med antidepressiva normalt sker under lång tid så är inte skillnaden så stor. Punktprevalensen är lägre än SoS statistik - men inte så mycket lägre.

För andra läkemedelsgrupper - smärtstillande, lugnande etc annan sak.
För antibiotika STOR skillnad.
->
->
Men det kan finnas bättre mått. För antidepressiva kan måttet expedierade definierade dygnsdoser (administrativt mått för jämförelser) per tusen invånare och dygn fungera nästan lika bra. I varje fall för vuxna som grupp.

Finns EN ytterligare stor SKILLNAD för användare.
->
->
Antidepressiva används i olika stor utsträckning till skilda åldersgrupper. Det kan man enkelt se i Socialstyrelsens statistik på deras hemsida.
(OBS skild skala på y-axeln för män respektive kvinnor).

Lägg till det att ...
->
sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx
->
Lägg till det att köns- & åldersfördelning varierar MELLAN län så är det lätt att förstå att variationer mellan länen i "antal patienter/1000 invånare" (liksom för DDD/invånare och dygn) ofta förklaras till en del av skillnader i befolkningssammansättning.

Hur hantera det?
->
->
Standardverktyget för att hantera skillnader i köns- & åldersfördelning är att standardisera dvs justera för skillnader i befolkningssammansättning.

En juvel är WHO:s gratis bok på svenska om epidemiologi av Bonita/Beaglehole/Kjellström.
Sida 53
->
apps.who.int/iris/bitstream…
->
Det går förstås göra för "antal patienter/1000 invånare" men är inte en funktion i Socialstyrelsens statistikdatabas. Synd.

Men i t ex eHälsomyndighetens ej publika läkemedelsstatistik (som saknar årsprevalens men har DDD/1000 inv och dygn) är det en standardfunktion.
->
->
Här är DDD/1000 inv och dygn från eHälsomyndighetens @eHalsan statistik, standardiserat för kön och ålder och utan standardisering för 2020 i tabell.

(Lagt till gruppen SSRI separat)
->
->
Och som diagram för hela gruppen antidepressiva standardiserat för ålder och kön.
Som ni ser inga avgörande skillnader jämfört med SvD:s statistik kring enbart "antal patienter/1000 invånare".
Men mer informativt. Och lika enkelt ta fram (om rätt fråga och tillgång).
->
->
Går att standardisera "antal patienter/1000 inv" manuellt från Socialstyrelsens statistikdatabas också förstås. Men tänkte ta kaffe nu och lämnar det hela nu.

Men:
Utgå inte automatiskt från att enkelt tillgängliga mått är vare sig rätt eller bäst.
Fördjupa gärna tolkningen.
@threadreaderapp unroll please

• • •

Missing some Tweet in this thread? You can try to force a refresh
 

Keep Current with Mikael Hoffmann

Mikael Hoffmann Profile picture

Stay in touch and get notified when new unrolls are available from this author!

Read all threads

This Thread may be Removed Anytime!

PDF

Twitter may remove this content at anytime! Save it as PDF for later use!

Try unrolling a thread yourself!

how to unroll video
  1. Follow @ThreadReaderApp to mention us!

  2. From a Twitter thread mention us with a keyword "unroll"
@threadreaderapp unroll

Practice here first or read more on our help page!

More from @lakemedel

5 Feb
En klar och enkel analys som många i & utanför primärvården har hävdat. Regionerna är de som själva formulerat avtalet sinsemellan om ersättning för utomlänsvård.
Vill regionerna inte betala mer än en tjänst är värd så är det upp till dem att använda skattemedlen effektivare.
->
->
Att regionerna accepterat att deras avtal sinsemellan för vård utomläns inneburit att privata nätläkare fakturerat på löpande räkning för ”utomlänsvård” som skett med patienten i hemmet och ibland med läkaren i samma stad Är oförståeligt.
Det var och är ett kryphål.
->
->
När jag för 4 år sedan i en debattartikel kallade det att utnyttja ett kryphål när privata nätläkares fakturerade med hänvisning till regionernas avtal om utomlänsvård så väckte det stor irritation.
->
lakartidningen.se/opinion/debatt…
Read 9 tweets
30 Dec 20
Uppdrag till @LV_MPA i regleringsbrev 2021 angående Läkemedelsboken.
esv.se/statsliggaren/…

1 miljon kr för att utreda fortsatt förvaltning + tillhandahålla nuvarande info digitalt hela 2021.

INGA medel att nu uppdatera information som redan idag inte är uppdaterad på 2 år.
->
->
I slutet av 2021 kommer alltså Läkemedelsbokens innehåll vara MINST 3 ÅR GAMMALT!

Mycket håller fortfarande. Men så här agerar man inte om man vill svara upp på den efterfrågan som finns i vården inom utbildning. Se brev nov 2018.
mynewsdesk.com/se/sveriges_la…
->
->
Om vi ska leva med information om läkemedel och föreskrifter som ej uppdateras på 3 år så innebär uppdraget tyvärr de facto ett beslut att lägga ned Läkemedelsboken.

Det behövs medel tidigt under 2021 för att publicera redan framtaget ej publicerat material samt skyndsamt ->
Read 5 tweets
7 Dec 20
Förstår frustrationen men samtidigt typiskt att allt beskrivs från de tre storstadsregionerna och inte från de regioner som har en sammanhållen patientjournal (Östergötland sedan 2007) för sjukhus & primärvård, offentliga & privata utförare och ...
->
->
... och sedan några år kan skicka digitala remisser över regiongränser.
Inte heller nämns att 8 regioner samt S:t Görans sjukhus har i grunden samma patientjournalsystem Cosmic från @CambioSverige och att ytterligare 9 (!) regioner avtalat om att införa samma.
->
->
Kvar finns då Skåne & VGR som ska införa Cerner Millenium samt Stockholm & Gotland som överväger en ny upphandling.

Beskrivet så här blir problemet tydligare:
Varför samordnar inte regionerna sig med varandra och med kommunerna? Varför delar de inte information?
->
Read 16 tweets
7 Nov 20
Ser fram mot ett genombrott för genomtänkt visualisering - istället för slentrianmässig färgläggning av geografiska områden - när svenska media rapporterar om USA-valet.
Här bara några ex på mer rättvisande kartgrafik från @washingtonpost MEN ->
washingtonpost.com/graphics/polit…
->
MEN de bästa = enklaste = mest tillgängliga alternativen ej med I artikeln som olika varianter - cirklar, staplar eller som här ytor - representerande utfall.
->
->
Gillar själv nog bäst rena ytdiagram som följer former bäst som detta exempel från USA-valet 2016. Men inser att för många är nog den traditionella kartbilden med överlagrade grafiska objekt enklast ta till sig.
->

washingtonpost.com/graphics/polit…
Read 4 tweets
19 Oct 20
@kjellhaglund @csalzinger Ersättningssystemen i vården styr. Det är ofta rejält komplicerade och svårtolkade system och Tyskland mer komplext än många andra europeiska länder.
Bra översikt från @ESOexpertgrupp 2019
eso.expertgrupp.se/wp-content/upl…
Styrning 89-99
Tyskland s 111-119
-> Image
@kjellhaglund @csalzinger @ESOexpertgrupp ->
Många olika system för styrning ... ofta kombinationer. Tyskland domineras av ersättning per patient/åtgärd. Betalar sig att expandera kapacitet.
Sverige budget/fast ersättning stimulerar kostnadseffektivitet men inte utbyggnad.
-> ImageImage
@kjellhaglund @csalzinger @ESOexpertgrupp ->
Gäller även specifikt för sjukhus i Tyskland.
Med andra ord (väldigt hårdraget) - har du 6 gånger fler pat på IVA får du betalt för dem medan i Sverige om fler vårdplatser på IVA än budgeterat så blir det att spara någon annanstans.
-> Image
Read 6 tweets
8 Sep 20
FELAKTIGT: ”880 stycken spädbarn” fick lugnande* medel 2012 enligt @SvD 2013.
svd.se/barnens-piller…

RÄTT FORMULERAT:
”Närstående till 880* spädbarn* hämtade under 2012 ut läkemedel vid behov mot livshotande epileptiska krampanfall eller feberkramper."

*/ se fortsättning

->
->
1. Beteckningar på läkemedelsgrupper i läkemedelsstatistik (ATC-kodsystemet) är ofta direkt vilseledande för lekmän. Läkemedel används ofta för flera andra tillstånd än vad namnet på gruppen signalerar!
Se råd från @socialstyrelsen
sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.asp…
->
2. Inom gruppen "N05B - lugnande medel och attraktiva" finns såväl beroendeframkallande bensodiazepinderivat som diazepam (Stesolid bl a) som i huvudsak klådstillande medel som hydroxizin (Atarax bl a) som ej är beroendeframkallande och har helt annan verkningsmekanism.
->
Read 17 tweets

Did Thread Reader help you today?

Support us! We are indie developers!


This site is made by just two indie developers on a laptop doing marketing, support and development! Read more about the story.

Become a Premium Member ($3/month or $30/year) and get exclusive features!

Become Premium

Too expensive? Make a small donation by buying us coffee ($5) or help with server cost ($10)

Donate via Paypal Become our Patreon

Thank you for your support!

Follow Us on Twitter!