Det gör ont att ta del av historien som rullas ut i DN - igen. Men fakta behöver upp på bordet och transparensen i frågan måste uppenbarligen öka. Att beslutet togs på de sättet som DN visat kunde jag aldrig ens ha gissat mig till #manskämsigen
I situationer där det är små marginaler och det finns få åtgärder att välja mellan, såsom i Stockholm, behöver regler följas, dokumenteras och motiveras ännu mer för att bibehålla förtroendet. Detta är ingen unik situation i elsystemet och har hanteras bra förut.
Att kunskap om gällande lagstiftning behöver komma till fleras kännedom är helt uppenbart då det är en av förutsättningarna för att förstå vem som ska göra vad inom elsektorn - att jag tycker så är nog ganska uppenbart om man ser på mina andra tweets :)
Jag har aldrig jobbat på elberedskap - men jag har jobbat med ER-förordningen och förutsättningar för vilken typ av beredskap som ska finnas i Sverige. Jag blir brydd över kommunikationen som kommit ut i veckan som IMO inte speglar vad ER faktiskt omfattar.
Att ER inte omnämns i informationen nedan som ett förutsättningsskapande regelverk för att analysera och bedöma vilka beredskapsåtgärder som behövs är problematiskt, nästa vilseledande. Se nedan 👇svk.se/press-och-nyhe…
ER-förordningen är de lagstadgade förutsättningarna för att analysera, motivera och besluta om vilka områden i Sverige samt vilka aktörer som ska bidra med bla ö-drift. Lagen definierar tom en trestegsmetod utformning, genomföra och aktivering:
Beslutet i STHLM borde ha utgått/samordnats från analyser enligt ER-förord. Det finns krav om hur analyser ska genomföras innan beslut om åtgärd tas (utformningsfasen). Ordet ”samhällsekonomiska analyser” används ej i regelverket men det är inte så långt ifrån, se art 23 som ex:
Tillika så borde alla beslut om ö-drift, oavsett om de ersätts av elberedskapsmedel eller via tariffen (se även artikel 8 i ER) vara en del/samordnas med återuppbyggnadsplanen då ö-drift speciellt ska beaktas enligt artikel 26.
Att ER omfattar detta borde tas upp i Svks svar och förtydligas så att det blir lättare för samtliga att hänga med i turerna och förstå svaren som ges. Att se till att omgivningen förstår vilka förutsättningar som gäller är så viktigt för att återta förtroende för myndigheten.
ER-förord som trädde i kraft 2017 borde vara helt förenlig med elberedskapslagen. Elberedskap reglerar ”att” en beredskap ska finnas hos aktörer i elsektorn där Svk är undantagen i sin myndighetsroll. regeringen.se/49bba2/content…
ER-förordningen reglerar i sin tur HUR Svk ska ta fram tekniska och organisatoriska förmågor för att utveckla och ta fram en tillräcklig säker beredskap på ett kostnadseffektivt sätt, harmoniserat inom EU (se bild ovan som exempel).
Där av blir regelverken heltäckande och utgör ett komplement som reglerar ansvaret och metoder för samtliga aktörer inom elsektorn.
Jag önskar en öka transparensen och tydlighet i svaren med en mer omfattande information om gällande lagar från ansvarig myndighet. Att kunskap om gällande lagar inte är utbrett är problematiskt framförallt i denna tråkiga situation.
Om jag får spekulera så tror jag att just okunskap om lagarna förmodligen är en av grundorsakerna varför situationen ens har uppstått från första början.
Att inte ge en fullltäckande bild av vilka krav som faktiskt gäller i detta läge riskera att fortsatt arbete kommer handla om att försvara ovidkommande ståndpunkter, där dyra punktinsatser kommer genomföras istället för att fokusera på en långsiktigt beredskapsförmåga.
Med alla turer som varit senaste åren så snälla visa alla som bryr oss att @svenskakraftnat tar ansvar och att Svenska fusknät kan begravas för gott. Tänk om fokus kan riktas där det hör hemma; på Sveriges trygga elförsörjning och förutsättningar för att nå dit?
Visa på ett ledarskap som denna fråga förtjänar. Det är Sveriges säkerhet vi pratar om.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det här är bra information om hur överföringskapaciteten tas fram.svk.se/press-och-nyhe…
Har ni chansen att lyssna på Jakob någon dag så ska ni ta den, ok? Han vet, han kan och är mkt professionell.
Men som vanligt så väcker informationen en del funderingar 🤯
För att hantera N-1 (eller värre felfall) behövs en viss volym aktiva och reaktiva reserver inom ett område som ska kunna aktiveras. Att kunna delge marknaden full kapacitet är alltså beroende av tillgången på reserver för att ”täcka upp” för om tex en ledning faller bort. 👇
Det är också anledningen till varför elområden finns, att tex balansmarknaden ska utgå från elområden: marknaden ska ge incitament om att produktion och förbrukning etableras där de behövs mest - för en effektiv och säker utveckling av systemet. Se art 5,6 14-17 i elmarknadsför.
Vi fortsätter med sista inlägget (tror jag) angående villkoren för en fungerande elmarknad. Idag tänker jag att vi tar tag i gränsöverskridande elhandel - alltså förutsättningar för import eller export av el
Import och export är en central del i handel med el. Länder inom EU ska hjälpas åt och säkerställa att import eller export sker där el behövs som mest och upprätthålla överföringskapaciteten - till en viss gräns. Och nu kommer vi in på favoritområdet - beredskap!
EU:s inre elmarknad omfattar även åtgärder när den gränsen är nådd. Som i alla förhållanden ska det finnas överenskommelse och förståelse för varandra - solidaritet inom unionen helt enkelt.
Vi fortsätter med en till lagstadgad förutsättning som måste fungera för att elmarknaden ska fungera - som idag inte verkar fungera. Läs gärna denna tråd för att bli lite ”varm i kläderna”:
Dagens förutsättning:
Transparens avseende elsystemets fysiska förutsättningar, till exempel tillgänglig överföringskapacitet och beredskap - på sikt och inte endast veckor eller dagar innan något händer eller en viss driftsituation uppstår. Se elmarknadsför, skäl 28, 29, 30:
Förutsättningarna att kunna planera och agera på marknadens signaler är en grundförutsättning för att kunna ta beslut om investeringar - gäller samtliga aktörer såsom nätägare, producenter, elhandlare och förbrukare.
Att energimarknaden ska lösa situationen i elsystemet är något som har upprepats ovanligt många gånger senaste tiden. Ska marknaden lösa brister i elsystemet? Svaret är som vanligt i gråskalan, men elmarknaden ska vara en del av att lösa kraftsystemets negativa utveckling.#tråd
Är elmarknaden bara ett mystiskt väsen som lever av sig själv och ska lösa alla våra problem? ”Vi har brist på el - marknaden löser det” heter det ofta trots att man hänvisar till den utan att reflektera över att elmarknaden inte har levererat iaf senaste 10-15 åren.
Hur kan jag säga att den inte har levererat? Ja det är för att bla driftsäkerheten och leveranssäkerheten har en negativ trend i sin utveckling. Till exempel har systemet behövt mer och mer stödtjänster för att hållas i normaldrift.
Elsystemet går tungt nu. Det är uppenbart att marginalerna minskat kontinuerligt senaste åren och att det krävs mer ingrepp i form av stödtjänster och avhjälpande åtgärder för att upprätthålla en säker drift.
När det gäller att bedöma situationen och risken (professionell ångest alltså) finns det flera aspekter som behöver beaktas. Även om ett fel skulle uppstå när systemet går tungt finns det flera indikeringar som gör att situationen skulle bli hanterbar #kommersäkertfåätauppdethär
Något som jag tar med mig efter några år med elsystem-KBT om förutsättningar för att hantera/bedöma svåra situationer är att under vintern gäller (oftast) följande:
#risktwitter och elsystemet-här kommer nästa tråd utifrån mina tankar och erfarenheter om design och val av åtgärder i elsystem utifrån risk. Vad gör man när man gjort sina riskanalyser och riskvärdering förutom att ha ångest och börja preppa🌎?
Man borde gå till sitt riskkoncept. Den skarpögda såg i förra tråden att riskanalyser är uppdelade i systemdrifttillstånd. Tillstånden är lagstadgat riskkonceptet som styr dimensionering av åtgärder för att utveckla och köra ett tillräckligt driftsäkert elsystem
Vad är ett riskkoncept? En metoder för att kunna ha en gemensam uppfattning om risknivån (acceptabel konsekvens tex) och design av åtgärder. Kärnkraftsind. använder det och kallar det djupförsvar och ”safety principles”. iaea.org/publications/7…