Nästan allt litium förskrivs på recept. Detta fångas i @socialstyrelsen statistikdatabas tillgänglig på nätet fr o m 2006.
Måtten årsprevalens (antal pat) och antal expeditioner. Båda ökar långsamt sedan 2006.
->
->
I @eHalsan statistik finns även försäljningsvolym och DDD med. Men eftersom det bara finns EN tillverkare så får idag de uppgifterna inte lämnas ut utifrån en tolkning av en kammarrättsdom.
Vi hoppas på lösning via särskild utredning. regeringen.se/pressmeddeland…
->
->
Att inte kunna ta del av statistik kring nya och gamla och alla andra läkemedel med bara en tillverkare per substans ÄR INTE BRA!
Så har vi haft det i >2 år nu. lakartidningen.se/aktuellt/nyhet…
Men vi ser fram emot 1 jan 2023 för det är väl först då utredningen kan ge ny lag.
->
->
För att vara tydlig:
OM det fanns en substans som bara har EN tillverkare och godkänns för behandling av #covid19 DÅ kan vi i läkemedelsstatistik IDAG inte följa månadsvis försäljning i kronor och DDD ...
Myndigheter kan följa men inte självklart få dela med andra.
->
->
Finns förstås slinkvägar:
Man kan göra vetenskap av statistik. Men då blir det onödigt dyrt och krångligt.
Regionerna kan redovisa sin egen användning.
Företaget kan ge dispens för att redovisa.
Myndigheter kan göra återkommande rapporter.
Bara det är tillräckligt viktigt
->
->
Problemet är förstås när det inte är "lika viktigt". När det är patientgrupper eller gamla läkemedel som kanske inte är lika uppmärksammade. Då blir det svårt ...
Vi hoppas på ett snart resultat av utredningen. För skolstatistik (samma dom) gjorde man en arbrovink.
->
->
Socialstyrelsens statistik över årsprevalens (antal pat) och antal expeditioner hade förut också DDD med. Det senare försvann efter tolkning att DDD var ekonomisk information. Tidigare hade man valt bort kronor.
Vi hoppas på snar lösning ...
Tillbaka till litium
->
->
Du kanske undrar varför läkemedelsstatistik ofta utgår från 2006? För Sverige var världsledande och redovisade nationell statistik från 70-talet.
->
Från 2000 finns detaljerad läkemedelsstatistik (ej individdata) tillgängligt för bl amyndigheter via Ehälsomyndighetens statistikverktyg.
Men man får alltså inte visa försäljning av litium i DDD & kronor då det bara finns en tillverkare.
Varför inte 1975-1999?
->
->
Den unika svenska läkemedelsstatistiken 1975-1999 (detaljerat med kön och ålder från 1990) ligger i en databas i malpåse. Ej tillgängligt för vare sig forskare, myndigheter eller andra ...
DET borde fixas med regeringsuppdrag snarast.
->
->
Just ja, litium.
2000-2005 förändrar nog inte mycket.
Varför diskrepans mellan kvalitetsregistret och försäljningsstatistik?
Litiumförsäljningen har ju ökat i årsprevalens och expeditioner?
->
->
Antal expedieringar per patient som hämtat ut minst en gång under året (=årsprevalens) följer varandra, ökar något från 8,0-9,2. Kan bero på mindre mängd per expedition. Kan vara förskjutning kön/ålder.
Vore bra ha DDD här.
->
->
Årsprevalens är > punktprevalens (hur många som tar en given dag) eftersom en del inte behandlas hela året. Så även för den korrigeringen vore DDD bra att ha.
Men viktigare förklaring till diskrepans är förstås täckningsgraden i kvalitetsregistret Bipolär.
->
->
Trots likartad täckningsgrad så kan patientmixen i registret över tid förändras.
T ex om nyrekrytering till registret stannar av eller om det blir FLER som behandlas med ökningen är mest andra läkemedel där det inte blir lika hög täckningsgrad för de patienterna.
->
->
Många frågor alltså.
För att reda ut detta lite så vore en detaljerad analys av kvalitetsregistret en hjälp. Men läkemedelsförsäljningen kan också vara till hjälp.
@socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att utveckla läkemedelsstatistik (inom aktuell lagstiftning).
->
->
Det är jättebra att man utvecklar statistiken. En sak som SoS arbetar med är att få ut incidens, dvs nya användare, som statistik.
Det här har NEPI länge argumenterat för och banat väg för genom initiativ till ett gemensamt projekt NEPI, @SKR_se och SoS sedan flera år.
->
->
För NYA användare är ett mer dynamiskt sätt att se på läkemedelsstatistiken. Förändringar i nya användare vid kronisk behandling drunknar lätt i totalen (prevalensen).
För antibiotika har vi inte har samma problem eftersom de flesta uttag på apotek är en ny behandling.
->
->
Alltnog, hade vi nya användare som statistik så skulle vi kunna svara direkt på en del intressanta frågor kring trender mellan nyinsättning av de litium och andra läkemedel för samma indikation. Med ordinationsorsak ännu bättre ...
Bl a det där arbetar NEPI för.
->
->
Tills vi får resultatet från utredningen om läkemedelsstatistik och tills dess vi tillsammans med @socialstyrelsen fått nya statistiskmått och andra sätt att bryta ned statistiken (mycket intressant finns det här) så är forskning enda vägen.
->
@hakan_nordgren@lakartidn Konklusion i abstract (som väl är det som de flesta läser) samt i brödtext också felaktig. Minimikrav att den stora biasen i upplägget redovisats i abstract.
Fast konklusion borde formulerats annorlunda ändå.
Intressant studie MEN MEN så synd att som så ofta så saknar abstract helt de avgörande begränsningarna som gör att konklusionen inte alls är tydlig.
I @dagensmedicin gör dock @CM_Hake gediget journalistjobb genom att redovisa viktiga svagheter.
->
->
Jämför gärna konklusion i abstrakt och det som sägs om limitation.
Det går helt enkelt inte dra slutsatsen att distansvård är "not associated with an inherent overprescription of antibiotics compared with office visits".
->
->
I den observationella = ej randomiserade och ej blandade studien, så förskrevs inte mer utan mindre antibiotika till pat med huvudproblem misstänkt halsinfektion. Men patienterna var INTE oselekterade & vid distansvård (men ej vanlig) visste läkarna att det var en studie.
->
1/14
Mina reflektioner utifrån gårdagens nyhet att den pågående vaccineringen mot #covid19 med AstraZenecas vaccin tillfälligt pausas (inte stoppas) även i Sverige efter ett beslut av Folkhälsomyndigheten i samråd med Läkemedelsverket. lakemedelsverket.se/sv/nyheter/ast…
2/14
AstraZenecas vaccin mot covid-19 är godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA i Amsterdam @EMA_News.
EMA understryker att under den pågående utredningen betraktar EMA fortfarande nytta-risk-balansen positiv.
3/14
EMA:s preliminära bedömning av de olika signalerna rapporteras imorgon torsdag 18 mars.
Att dra in eller begränsa marknadsföringstillstånd för en signal ställer krav på misstanke om kausalitet, inte enbart signal om eventuell korrelation. ema.europa.eu/en/news/invest…
->
Först den obligatoriska kommentaren:
Läkemedelsgruppen N06A Antidepressiva består av flera olika läkemedelsgrupper med skilda angreppssätt.
-> fass.se/LIF/atcregiste…
->
Gruppens namn "Antidepressiva läkemedel" är ganska missvisande eftersom en annan mycket vanlig indikation för dem är ångestsyndrom (ofta i o f s kopplade). Men de används också vid en rad andra tillstånd t ex nervsmärta om än i mindre utsträckning.
->
En klar och enkel analys som många i & utanför primärvården har hävdat. Regionerna är de som själva formulerat avtalet sinsemellan om ersättning för utomlänsvård.
Vill regionerna inte betala mer än en tjänst är värd så är det upp till dem att använda skattemedlen effektivare.
->
->
Att regionerna accepterat att deras avtal sinsemellan för vård utomläns inneburit att privata nätläkare fakturerat på löpande räkning för ”utomlänsvård” som skett med patienten i hemmet och ibland med läkaren i samma stad Är oförståeligt.
Det var och är ett kryphål.
->
->
När jag för 4 år sedan i en debattartikel kallade det att utnyttja ett kryphål när privata nätläkares fakturerade med hänvisning till regionernas avtal om utomlänsvård så väckte det stor irritation.
-> lakartidningen.se/opinion/debatt…
1 miljon kr för att utreda fortsatt förvaltning + tillhandahålla nuvarande info digitalt hela 2021.
INGA medel att nu uppdatera information som redan idag inte är uppdaterad på 2 år.
->
->
I slutet av 2021 kommer alltså Läkemedelsbokens innehåll vara MINST 3 ÅR GAMMALT!
Mycket håller fortfarande. Men så här agerar man inte om man vill svara upp på den efterfrågan som finns i vården inom utbildning. Se brev nov 2018. mynewsdesk.com/se/sveriges_la…
->
->
Om vi ska leva med information om läkemedel och föreskrifter som ej uppdateras på 3 år så innebär uppdraget tyvärr de facto ett beslut att lägga ned Läkemedelsboken.
Det behövs medel tidigt under 2021 för att publicera redan framtaget ej publicerat material samt skyndsamt ->