För en meningsfull diskussion behöver vi (a) ha en konkret åtgärd av en bestämd aktör att ta ställning till, (b) ange vad syftet med VP är/borde vara, (c) ange vilka alternativ VP jämförs med, (d) ange vad som står på spel. =>
=> Redan under rådande restriktioner (liksom tidigare) kan arrangörer om de så önskar kräva bevis på full vaccinering (VP) för tillträde till sina arrangemang. Detta ingår då i de åtgärder de frivilligt gör för att bistå begränsningen av smittspridning. Men när dessa arrangörer=>
=> kräver att VP införs är det nog inte detta de menar. Vad de menar är sannolikt att myndigheterna utfärdar en bestämmelse som gör att VP skulle kunna ge dem en tydlig affärsmässig fördel i form av arrangemang med fler deltagare. En sådan regel kommer då ha formen av =>
=> ett "dubbelspår" i restriktionerna, där mer folkrika och på andra vis affärsmässigt attraktiva arrangemang tillåts om VP krävs för tillträde. Utan VP-krav från arrangören gäller strängare restriktioner. Aktören här är alltså staten/myndigheterna, men det är inte dessa =>
=> som kräver av folk eller arrangörer att uppvisa VP. Det är arrangörer som ges ett val att ordna arrangemang där krav på VP behövs, och det är då dessa arrangörer som kräver av folk som vill delta att uppvisa VP. Det är svaret på fråga (a). Denna karakteristik svarar också =>
=> på fråga (c): alternativet till VP i detta avseende är att myndigheter låter strängare restriktioner ligga kvar för alla. Frågorna (b) och (d) hänger delvis ihop. I vissa länder med låg vaccinationsvilja har ett uttalat syfte (b) med VP varit att öka denna vilja. Ett annat =>
=> syfte kan vara att minska den ofrihet som restriktionerna medför, liksom att mildra dess ekonomiska konsekvenser. Dessa syften utesluter inte varandra, och samtliga indikerar också värden som står på spel (d), men uttömmer inte dessa. För om VP införs innebär det att vissa =>
=> grupper för det bättre jämfört med andra, dvs. att det uppstår en ojämlikhet. Denna måste därför också räknas in i (d). Inget av detta besvarar ännu huruvida VP vore bra eller inte. Utifrån syftet att öka vaccinationsviljan hänger det på vilket behov att göra detta som finns=>
=> och hur verksamt VP vore. Båda är empiriska frågor där vi Sverige vet lite om den första (vaccinationsviljan är generellt rätt hög), och rätt lite om den senare. Samma sak gäller samhällsekonomiska konsekvenser. Däremot är det helt klart att VP generellt skulle minska =>
=> ofriheten, men samtidigt öka ojämlikheten. Frågan är då hur dessa konkurrerande värden ska viktas. Det vi då måste fråga oss är hur viktiga dessa värden är i just denna kontext. Den ofrihet det innebär att inte kunna gå på stora arrangemang av olika slag är kanske inte =>
=> superviktig jämfört med mycket annat vi vill kunna göra i våra liv. Men något värde har det, och värdet är en del av vår normalt grundlagsskyddade rörelse- och mötesfrihet som värderas högt av samhället. Hur ska vi då se på ojämlikheten som uppstår, lika villkor är ju också=>
=> ett basalt värde som hålls högt i samhället. Men alla sorters ojämlikhet är rimligen inte lika illa. För det första verkar inte VP inskränka grundläggande krav på lika villkor, så länge som alla har lika tillgång till vaccin. För det andra spelar rimligen omfattningen =>
=> av den ovaccinerade gruppen roll: ju mindre den är desto mindre oacceptabelt är det att dess frihet inskränks mer än för andra av åtgärder som skyddar allmännyttiga värden av stor vikt. Detta förutsätter att det fortfarande finns allmännyttoskäl att hålla ned smittspridning=>
=> Saknas sådana skäl försvinner förutsättningarna för debatten, eftersom det då saknas skäl för att alls ha några restriktioner. Men med antagandet om att sådana skäl kvarstår finns ytterligare en aspekt som gör att den ojämlikhet som skapas av VP är av mindre vikt. Denna =>
=> aspekt anknyter till det fenomen som i moralfilosofisk rättvise- och jämlikhetsteori brukar kallas "levelling down"-problemet (LDP). LDP uppstår när ökad jämlikhet/minskad ojämlikhet kan uppnås endast genom att några får det sämre utan att någon får det bättre. De allra =>
=> flesta teoretiker som tillskriver jämlikhet ett värde gör undantag för just denna typ av situation. Det är svårt att se något vara vunnet om det enda som skett är att någras situation har försämrats. Ingen har fått det bättre. I LDP-lägen är därför ökad jämlikhet/minskad =>
=> ojämlikhet ett svagt argument för/mot åtgärder. Min poäng är nu förstås att valet mellan VP eller hårda restriktioner för alla är just ett LDP-läge. Vi kan se det från två håll: dels i det val vi nu står inför: VP skulle öka friheten för några, men inte minska den för =>
=> någon. Likaså om vi vänder på valet och antar att vi redan infört VP och nu frågade oss om vi borde avskaffa det. En sådan reform skulle inte öka friheten för någon, men däremot minska den för några. Av detta drar jag slutsatsen att den frihetsvinst som finns med VP är av=>
=> högre vikt än den ojämlikhet en sådan reform medför. Frågan om det finns andra skäl för den hänger på empiriska aspekter vi vet rätt lite om, men där det vi vet inte tycks ge jättestarka skäl för/mot VP. Saken tycks därför mest hänga på avvägningen frihet-jämlikhet, och då=>
=> tycks utfallet bli ett visst, om än inte jättestarkt, stöd för VP.
SLUT TRÅD
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
TRÅD: Pandemiläget i Europa just nu, med och utan Sverige i fokus. Lite annan vinkling nu, eftersom uppmätt smittspridning inte längre verkar vara en huvudindikator för viktiga konsekvenser, sannolikt pga av vaccineringen.
Såg det här igår. Ytterligare en pusselbit. Som nämns i texten är grunden för denna extremt svårstoppade våldsamma organiserade kriminalitet efterfrågan på och betalningsviljan för de olagliga drogerna. Ingenting talar för att den kommer försvinna.
Det var insikter av det här slaget som en gång i tiden satte stopp för "förbudstiden" för alkohol i USA, motiverad av ett grundläggande synsätt som har många likheter med den etablerade svenska synen på narkotika. Nu har vi ett liknande läge här hemmavid på det senare området.
Det var också denna grundläggande insikt som motiverade de olika varianter av kontrollerad alkoholpolitik kombinerat med prevention och skadelindring som funnits i flera länder, mest utpräglat i Sverige, Norge och Finland. Kan det nu vara läge att resonera på =>
LÖRDAGSTRÅD: Vaccinprioriteringsetikskola. Särskilt fokus på distinktionen A. KRITERIER för vaccinprioritering, B. faktorer som ORSAKAR att kriterier uppfylls och C. faktorer som SAMMANFALLER med att kriterier uppfylls #Covid19sverige#Coronasverige#svepol#svpol#vårdpol
=>
=> Grunderna för vårdprioritering, liksom målen för folkhälsopolitiken, i Sverige är lagstadgad, och stöds (hittills) av samtliga riksdagspartier. Detta och hur det slår i samband med prioritering av vaccin har jag beskrivit i en tidigare tråd:
=> Huvudkriteriet för vårdprioritering är behov av en vårdinsats, vilket direkt avgörs av hur sjuk man är eller riskerar bli, vilken effekt insatsen har och vilken evidens som finns för detta. Vid folkhälsoinsatser väger man in populations- och samhällsskyddsperpektiv. Detta =>
TRÅD: Har #Sverigedemokraterna blivit mer acceptabla och seriösa, som Ulf Kristersson hävdar. På två punkter har inte SD ändrat sin position en millimeter: migration och medborgarskap. Och allteftersom andra partier justerat position för att tillgodose en =>
=> förmodad väljaropinion på dessa områden, har SD radikaliserat sin egen hållning. Man vidhåller också öppet politiken i länder som USA under Trump, liksom Polen och Ungern under nuvarande regimer, som föredömen att följa.
=> Man vidhåller också en syn på media, opinionsbildning och universitet, med öppna ambitioner om hård politisk styrning. Sammantaget innebär det att SDs nationalchauvinistiska samt främlings-, rättsstats- och demokratifientliga kärna, med rötter i öppet nazistisk, rasistisk =>
Det har varit lite diskussion om den rekommenderade prioriteringsordning som FOHM gå¨tt ut med, och som nu styr utrullningen av vaccin: folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-ber…
=> FOHMs förslag utgår från den av Riksdagen fastslagna etiska plattformen för hälso- och sjukvårdsprioriteringar (lag via HoSL). Men tyvärr har inte FOHM någonstans förklarat denna utgångspunkt, eller hur rekommendationerna stöds av den. liu.se/artikel/den-et…
Detta är en del av en bristfällig kommunikationsstrategi, där myndigheten varit usel på att förklara motiven bakom rekommendationer. Detta innebär dock inte att rekommendationerna saknar skäl. När jag matchar rekommendationerna mot den etiska plattformen förefaller de ha gott =>
Vänsterpartiet kan nu väcka misstroende och få majoritet mot regeringen om den går fram med förslagen om ändrad Las, de får då stöd av SD, M och KD. Regeringen kan då lösa situationen genom att avvakta att gå fram med en propp =>
=> förrän det finns parlamentarisk förutsättning för att den ska antas av riksdagen. Saken är då ur världen (tills det parlamentariska läget på ett eller annat sätt förändras). OM INTE C och L då väcker misstroende i riksdagen för att regeringen INTE går fram med förslagen =>
=> om ändrad Las, OCH får stöd av SD, M, KD. SD, M , KD har då deklarerat att de säger BÅDA JA OCH NEJ TILL NYA LAS, men kanske tycker de det är värt priset för ställa till med regeringskris? Situationen blir då densamma som efter valet. Sannolikt kommer då Löfvén =>