Thread by @christianmunthe

TRÅD: Prioritering av vaccin mot Covid-19.

Det har varit lite diskussion om den rekommenderade prioriteringsordning som FOHM gå¨tt ut med, och som nu styr utrullningen av vaccin: folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-ber…

=>
#Covid19sverige #Coronasverige

=> FOHMs förslag utgår från den av Riksdagen fastslagna etiska plattformen för hälso- och sjukvårdsprioriteringar (lag via HoSL). Men tyvärr har inte FOHM någonstans förklarat denna utgångspunkt, eller hur rekommendationerna stöds av den. liu.se/artikel/den-et…

Detta är en del av en bristfällig kommunikationsstrategi, där myndigheten varit usel på att förklara motiven bakom rekommendationer. Detta innebär dock inte att rekommendationerna saknar skäl. När jag matchar rekommendationerna mot den etiska plattformen förefaller de ha gott =>

=> stöd. Vad mera är: de alternativ som föreslagits - att sk. superspridare eller sjukvårdspersonal borde prioriteras först - verkar sakna stöd i den etiska plattformen. Den styrande principen i denna plattform är den sk behovs- och solidaritetsprincipen, vilken enkelt =>

=> uttryckt säger att de individer som har störst behov av en begränsad vårdresurs ska ha första tjing på den. Behovet avgörs av hur illa det skulle vara för individen att inte få tillgång till resursen - i detta fall vaccin. Detta påverkas av dels hur illa sjuk denne skulle =>

=> bli om hen smittades, dels hur sannolikt det är att hen smittas (med allvarliga konsekvenser). Bara sannolikhet att smittas väger inte så tungt. Traditionellt är lagens tolkning av det värsta som kan hända någon att man dör. Därför har alltid vårdinsatser som räddar liv =>

=> högsta prioritet. Likabehandlingskravet i den sk människovärdesprincipen i den etiska plattformen implicerar då att vi ska resonera likadant här. Att det är individens behov gör också att storleken på grupper är oväsentligt. Att en insats till en individ kan gynna en annan =>

=> individ, eller samhället i stort är inte i sig prioriteringsgrundande. Däremot medför solidaritetsdelen av Behovs och solidaritetsprincipen att vi alla har ett gemensamt ansvar att skydda gemensamma nyttigheter, som att vården inte bryter samman. =>

Därför förefaller FOHMs rekommendation att med varje riskgrupp också prioritera den vårdprofessionsgrupp som är närmast den (SÄBO personal i fas 1, t ex). Valet av riskgrupper förefaller också vara välgrundat på basis av vårens erfarenheter. =>

Senare kommer andra vårdpersonalgrupper, kopplade till riskgrupper, och i fas 3 alla vårdpersonal - före större delen av befolkningen. Detta verkar helt i linje med den etiska plattformen som FOHM måste följa. Nu kan man förstås vara kritisk till denna plattform och tycka =>

=> att den borde ändras. Nyligen har t ex jag och två kolleger argumenterat för att dess principer behöver kompletteras med ett hållbarhetskrav. Och i ett annat sammanhang har jag argumenterat för att den är för dålig på att värdesätta folkhälsoinriktad =>
jme.bmj.com/content/early/…

=> primärprevention - dit bl a vaccin hör - och därför borde kompletteras med en särskild preventionsprincip, som skulle stärka det kollektivistiska solidaritetsinslaget i Behovs och solidaritetsprincipen. Samtidigt är det osäkert vilken skillnad =>

researchgate.net/publication/32…

=> dessa förslag skulle gjort i rådande läge, då sådana prinper fortfarande måste vägas mot de mer traditionella individualistiska sjukvårdsetiska aspekterna (som vi förstås vill behålla). Men oavsett detta, så är det förstås uteslutet att en myndighet som FOHM inte skulle =>

=> följa lägen, t ex därför att det finns en WHO rekommendation som säger något annat än vad svensk lag innebär. Däremot tycker jag att den kritiska diskussion som nu lyfts är en bra utgångspunkt för att ta en ny titt på den etiska plattformen och dess tillämpning. =>

=> Det råder bred politisk enighet om denna, vilket förstås är ett stort värde. Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre, och de förslag jag givit ovan innebär i sig inga hinder mot att denna enighet utvidgas även till dem. Men fram till dess hoppas jag innerligt =>

=> att FOHM dels genomgripande reviderar sin bristfälliga kommunikationsstrategi, så att medborgare kan förstå grunden till beslut och rekommendationer, dels fortsätter att följa rådande lagstiftning. SLUT TRÅD

PS. till tråden ovan maa. att några regioner sagt att de vill prioritera vaccination av IVA/sjukhuspersonal före de svåraste riskgrupperna och personalen närmast dem, och att FOHM kommenterat att rekommendationerna inte utesluter regional variation. Detta är fullt =>

=> förenligt med den etiska plattformen i den mån regionerna kan göra troligt att denna prioritering krävs för att skydda de med störst behov av skydd (de prioriterade grupperna i FOHMs fas 1-2). Detta kan vara fallet t ex om sjukhusvården hotar att kollapsa om inte =>

=> personalen där vaccineras (vilket kan vara fallet på olika vis). Men det är t ex helt uteslutet av den etiska plattformen att argumentera för detta med hänvisning till att personalen förtjänar att skyddas pga. sitt hårda slit och riskerna i jobbet. För att vara lagenlig =>

=> måste alltså prioriteringen vara nödvändig för ett systemskydd som också gynnar de mest behövande riskgrupperna. I annat fall offras de som kan råka mest illa ut av sjukdomen (äldre på SÄBO, funktionsnedsatta i LSS, m.m.) för att andra ska få hjälp. Det är ungefär =>

=> detta som stoppet för dessa grupper att få sjukhusvård i Stockholm i våras kritiserats för, t ex av Coronakommissionen. Mao behöver regionerna göra troligt att de har så dålig kapacitet i sina sjukvårdssystem, att dessa hotar bryta samman på ett sätt som drabbar alla =>

=> om inte personalen vaccineras först. Kanske är detta fallet, men jag har hittills inte sett någon regionföreträdare framlägga skäl som talar för att det är så. Åter kan man förstås diskutera även denna aspekt av den etiska plattformen, och vilja se mer utrymme för att =>

=> neka vård till de med störst vårdbehov för att avlasta sjukvårdssystemet, till fördel för personal och andra patienter. Men hittills har jag inte sett någon argumentera för en sådan princip i debatten.

DS.