Hur hamnade LKAB:s huvudkontor i Luleå? Den historien efterfrågade @garpebring, så här kommer en liten tråd om det, och om den period vi kallar ”de sju svåra åren”.
📷: LKAB
📷: LKAB
LKAB tog 1981 beslutet att flytta huvudkontoret från Stockholm, där det då var placerat i korsningen Karlavägen-Sturegatan. Huset står dock kvar!
📷: Wikimedia
📷: Wikimedia
Frågan hade då redan debatterats offentligt i årtionden. Att bolagets kontor borde ligga i Norrbotten hade framförts från många olika håll, såväl fackligt som politiskt.
Här i en motion från tre centerpartistiska riksdagsledamöter 1971: riksdagen.se/sv/dokument-la…
I motionen summeras många av argumenten som förekommit under åren. ”Det måste betraktas som naturligt att företagets
högsta ledning lokaliseras till den del av landet på vars råvaror det
bygger sin verksamhet.”
högsta ledning lokaliseras till den del av landet på vars råvaror det
bygger sin verksamhet.”
”Genom en förflyttning av LKAB:s huvudförvaltning kan också den
tekniska expertis som finns inom denna medverka i den högre tekniska utbildning som förlagts till länet.” Motionsförfattarna syftar då på @LTUniv som inrättades samma år som motionen skrevs.
tekniska expertis som finns inom denna medverka i den högre tekniska utbildning som förlagts till länet.” Motionsförfattarna syftar då på @LTUniv som inrättades samma år som motionen skrevs.
1976-1982 genomled LKAB det som vi dag kallar ”De sju svåra åren”. Nya stora konkurrerande järnmalmsgruvor öppnade i Australien och Brasilien. LKAB:s produkter var inte lika efterfrågade på marknaden längre. En global kris skakade stålbranschen.
Talesättet ”se ut som sju svåra år” kommer för övrigt från Första Moseboken i Bibeln, där Josef tolkar den egyptiske faraons dröm som en förutsägelse om sju goda år med rika skördar som ska följas av sju svåra år med missväxt och hungersnöd.
För LKAB var det verkligen tuffa år, vi var nära konkurs. Ägaren staten sköt under några år till stora summor, åren 1978-1981 totalt 2,8 miljarder kronor. I en rekonstruktion beslutad av Fälldinregeringen satsades ytterligare 1,5 miljarder.
Omfattande nedskärningar genomfördes. Personalstyrkan minskades från 6200 till 3700 personer på bara ett år. Förhandlingarna mellan bolaget och fackföreningarna var många, långa och hårda.
Det var i denna omfattande omstrukturering som koncernledningen 1981 fattade beslutet att bland många andra förändringar flytta huvudkontoret till Luleå. 1982 utlystes en arkitekttävling som Hans Tirsén vann. Redan 1983 stod det nya kontoret klart.
Fasadmaterialen ska symbolisera järnframställningen. Den grå betongen i botten är berget, den svarta betongen järnmalmen och den rostfria plåten slutprodukten, stålet.
📷: LKAB
📷: LKAB
Hur gick det för LKAB då? Jo tack, 1983 var stålbadet (!?) över och vi gick med vinst igen. Rationaliseringarna, produktutvecklingen, övergången till storskalig skivrasbrytning i gruvorna och ett nytt avtal med SJ om malmtågstrafiken gav resultat.
De där sju tuffa åren har ändå satt sig i folks medvetande. Länge trodde många, speciellt söderut, att LKAB varit en förlustaffär för staten. Men miljarderna som satsades har gett rejäl avkastning. Och faktum är att av LKAB:s 131 verksamhetsår så har bara 14 varit med förlust!
I Malmfälten framförs ibland åsikten att huvudkontoret borde ligga här och inte i Luleå, som valdes bland annat för att det är residensstad och för närhet till universitetet och till viktiga kunden SSAB. Tur att det finns något att fortsätta debattera!
Slut tråd.
Slut tråd.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
