Har på mig kolt på jobbet idag. För att jag kan, och jag vill. För att jag inte tycker att det är konstigare än att ta på mig en kostym, eller en snygg skjorta.
Och just i dag känner jag att det är bra att jag är vuxen, och inte längre en blyg och osäker tonåring med komplex för min kultur. Han som inte så gärna berättade att han kom norrifrån.
Att jag inte längre är pojken som slutade prata sin hemdialekt för att han blev mobbad för den i Sveriges femte största stad. Han som fick kvarsittning för att han tog med sig en samisk flagga till klassens timme, en fredag i årskurs tre.
Någonting har nämligen hänt.
Någonting har nämligen hänt.
Jag har i vuxen ålder aldrig tidigare behövt försvara eller förklara mitt val att ha på mig kolt för elever.
Elever som plötsligt känner sig berättigade till att låtsas-jojka, fråga varför samer "får vara svenskar om inte svenskar får vara samer!" och klaga på att samer får göra så mycket saker som svenskar inte får.
Svenska, "tuffa" elever som så gärna skriker hobbysamer och lappar efter mina samiska elever som inte kommer från renskötselbakgrunder, samtidigt som de lika gärna kallar de med en fot i renskötseln för renknullare och lappjävlar.
Och samma dag börjar alltså flera butiker i Sverige att sälja maskerad-varianter av våra traditionella kläder.
partykungen.se/same-tjej-mask…
Ja, för vem vill inte testa hur det känns att bli påhoppad av vardagsrasismens lakejer och andra mindre medvetna individer för sin etnicitet?
partykungen.se/same-tjej-mask…
Ja, för vem vill inte testa hur det känns att bli påhoppad av vardagsrasismens lakejer och andra mindre medvetna individer för sin etnicitet?
