känner att jag är på väg in i ett palmemordsskov igen.
satt och funderade på allt teoretiserande kring mordet, hur lätt det är att spekulera sig fram till något som sedan glider över i en slags personlig sanning. det gäller förstås alla som sker, men palmemordet är ett så bra exempel.
även de teorier som berömt sig om att ligga nära "kriminalistiska fakta" som förundersökningen mot christer pettersson innehåller massor av antaganden som inte har - eller kan - styrkas.
samma sak med thomas petterssons nya bok. han går ut hårt med att han "utgår från kända fakta" osv men likförbannat måste också han använda sig av en spekulativ brygga b för att ta sig mellan fakta a och fakta c. och utan b är a och c ganska meningslösa.
det där är så jäkla lätt att komma ganska långt på den spekulativa vägen. man kan skapa någon slags "ja, fullt möjligt"-scenario ganska snabbt. men möjligt är ju inte sannolikt och framför allt inte sant.
har ni förresten tänk på möjligheten att brabantmördarna skulle kunnat utfört palmemordet?
branbantmördarna är en mystisk grupp som under åren 1982-1985 dödade 28 människor i belgien. de har aldrig säkert kunnat identifierats och spekulationerna har varit många.
morden utfördes med stor hänsynslöshet i samband med rån. gruppen som bestod av minst tre personer dödade vittnen,bland dem barn, och poliser. eftersom deras byten var relativt små är deras motiv höjt i dunkel.
mordserien har många paralleller till palmemordet, inte bara det i att den aldrig klarats upp. polisens uppenbara inkompetens i samband med dåden väckte uppseende och misstankar. i efterhand har utredningen ifrågasatts, bland annat pga bevis som slarvats bort.
i november 1985 utförde ligan sitt sista - och blodigaste dåd - för att därefter försvinna spårlöst.
det har spekulerats i att mördarnas verksamhet var en belgisk variant av den italienska operation gladio, det vill säga en destabiliseringsaktion riktad mot den belgiska staten.
i så fall skulle belgien ha genomgått sina egna "anni di piombo" och syftet skulle vara att skapa en turbulens för att säkerställa en internationell antikommunistisk strategi, ytterst orkestrerad av amerikanska militär och underrättelsekretsar.
detta är förstås mycket spekulativt. några bevis för att brabantligan skulle verkat i det sammanhanget har aldrig lagts fram. men det påminner oss om att gladios svenska kusiner förekommit i diskussioner kring mordet på palme.
och med lite fantasi går det att hitta brabantmördarna bland alla vittnesmålen från mordkvällen. det gäller exempelvis den i ligan som kallades "jätten" som påminner om en storväxt person som setts alldeles bakom paret palme minuterna före mordet.
en annan figur som skulle gå att placera i sammanhanget är mannen nere till höger som skulle kunnat vara den person med mörkt krulligt hår utanför biografen grand som aldrig riktigt säkert identifierats. "troligen marockan" sa ett vittne. 
och nog kan man ana likheter mellan den i brabantligan som kallades "den gamle" och som skötte flyktbilarna och den man som ett anonymt vittne såg stå och prata om "auto" i walkie talkie på något som påminde om schweizertyska alldeles intill mordplatsen?
tidsaspekten är också fascinerande. i november 1985 begår man det sista och värsta dådet. därefter tre månaders planering för nästa uppdrag.
och enligt den än idag hemligstämplade pm som skrevs strax efter några månader efter mordet hade säpo identifierat en grupp på tre eller fyra personer som från mitten av februari kontinuerligt övervakat olof palme.
ni ser vad lätt det är! redan här har vi embryot till en teori.
men så ska det ju prövas mot verkligheten. den del som är allra svårast när man tyckt sig ha lagt ett bra pussel. man gillar det man ser och har svårt att acceptera andra pusselbitar.
då är det lätt att glömma bort att brabantmördarna agerade på ett helt annat sätt än den person som mördade palme. de tog risker, de stannade kvar på platsen, skrek åt vittnen och offer, hade ofta bisarr maskering, inlät sig i eldstrider med polisen osv.
och de var franskspråkiga, så att den där schweitzertyskan skulle kunnat vara flamländska blir då ytterligare ett steg bort.
dessutom finns massor av alternativa teorier till drabantmördarnas identitet och motiv. 2017 berättade exempelvis en man att hans bror på sin dödsbädd erkänt sig ha varit "jätten".
han ska också i livet ha blivit mycket upprörd när en flickvän påtalat likheten mellan honom och fantombilderna på mördarna. men likheten var slående.
denne man - christiaan bonkoffsky - hade sparkats från polisen 1981 vilket också stämmer med ligans aktiva period. motiven skulle isf kunnat vara rent samhällshat och vilja att ta hämnd på den kår som svikit honom. dvs inget gladio inblandat.
och om man ska ta till "motspekulationer" till den tidigare hypotesen: varför skulle en grupp tidigare fast förankrat i ett litet område i belgien plötsligt uppträda i stockholm?
och även om det fanns högt uppsatta uppdragsgivare - varför skulle de av alla alternativ ha valt en belgisk grupp för att utföra ett dåd i sverige? och skulle inte en sådan grupp ha märkts tydligare under förberedelsefasen?
på det sättet märker man hur det tidigare embryot till fint teoribygge långsamt vittrar tillbaka. utan mer kända fakta kan vi inte komma vidare. då återstår bara gissningar.
