Det här är en fråga som jag länge tänkt att jag skulle leta upp ett svar på.
Resultatet att främlingsfientliga attityder inte blivit vanligare i de europeiska länder där högerextrema partier har växt fram, är tämligen väletablerat.
Resultatet att främlingsfientliga attityder inte blivit vanligare i de europeiska länder där högerextrema partier har växt fram, är tämligen väletablerat.
Av detta har många statsvetare, inklusive jag själv, dragit slutsatsen att det snarare måste vara så att dessa attityder / frågor har fått större vikt i folks medvetande.
Men: På många sätt förskjuter detta bara frågan. Vad är det då som gett attityderna större vikt?
Men: På många sätt förskjuter detta bara frågan. Vad är det då som gett attityderna större vikt?
Teoretiskt tycks det mig ganska enkelt att justera de många ekonomiska förklaringsmodellerna så att det snarare handlar om att ojämlikhet, sämre arbetsmarknad, etc. gör att migrationsfrågor, ingroup/outgroup osv. mer framträdande i folks medvetande.
Men har vi några empiriska resultat då? Lyckligtvis har @JamesRDennison nyligen gjort en forskningsöversikt. Denna handlar om sakfrågeprioriteringar (issue salience) generellt, inte bara migrationsfrågan. journals.sagepub.com/doi/full/10.11…
Han karaktäriserar de empiriska resultaten som ganska magra. Ofta eftersom issue salience mäts på ett lite indirekt sätt, och inte är studiernas egentliga fokus.
De förslag på förklaringar som studerats ligger framförallt på individnivå, dvs. egenintresse, social identitet etc.
Men huvudkandidaten för förklaringar av variation på aggregerad nivå över tid är, föga oväntat, "media".
Men huvudkandidaten för förklaringar av variation på aggregerad nivå över tid är, föga oväntat, "media".
Vad bestämmer sedan medias beslut att täcka olika händelser? Här finns en del forskning som handlar om hur andra partiers strategiska överväganden spelar in.
Men Dennison framhåller framförallt forskning som har menat att media svarar på "actual events and their gravity".
Men Dennison framhåller framförallt forskning som har menat att media svarar på "actual events and their gravity".
Exakt vad som egentligen menas med det senare vet jag inte. Det låter svårt att ge en vetenskaplig definition av när en fråga har stor vikt. Man kanske kan göra det i termer av hur många det påverkar? Torde väl t.ex. gälla beslut om hur man täcker naturkatastrofer.
I det här sammanhanget kan nog denna artikel också vara intressant, som kartlägger trender i migrationsfrågans salience över tid i många europeiska länder. onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.11…
En annan, närliggande fråga är hur en fråga kommer att bli förknippad med ett visst parti, så att de tillskrivs kompetens att hantera frågan (i den riktning man vill ha den förd).
Även här är verkar de empiriska resultaten vara tämligen magra. Den konventionella uppfattningen bland statsvetare är att detta sakfrågeägarskap (issue ownership) är extremt stabilt och svårt för andra aktörer att förändra.
Detta har lett många till slutsatsen att man bör undvika att sätta migrationsfrågor på agendan, för det vinner SD på oavsett. Här citeras ofta Jean-Marie Le Pens tes att väljarna föredrar originalet framför kopian.
Och det finns något intuitivt rimligt i detta. Jag tror att min vän och kollega @lovecsen har funderingar kring modeller där väljarna belönar den som är "först" i en fråga, eftersom det är en signal om att man verkligen tycker så, snarare än att man opportunistiskt anpassat sig.
Men jag har ingen vidare koll på forskningsläget här. @polsciJohMar m.fl. har publicerat studier där de menar att detta kan vara ganska enkelt att förändra (t.ex. nedan). Men jag vet inte om de lärdomarna från andra sakfrågor kan tillämpas på detta fall. tandfonline.com/doi/full/10.10…
Här en till av deras studier. onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.11…
En annan tanke jag gillar i anslutning till frågan om salience, är David Arts idé att man i ngn mening kan betrakta dessa partier som orsaker till sig själva. En del av dem har betydande medlemstal, och SD verkar väl vara rätt smarta som opinionsbildare. books.google.se/books/about/In…
Slutligen så är jag tämligen övertygad om (men skulle gärna se en mer ambitiös utredning) att en del i SD:s sakfrågeägarskap var att de under en betydande period (typ 2008-2015) var ganska ensamma om att säga att invandringen borde begränsas.
