Thread by @neo_andreas

så, nu har jag också sett den. den var välgjord och det nya material som presenteras är helt klart värt att uppmärksammas. håller med dem som menar att ytterligare undersökningar krävs.

https://twitter.com/neo_andreas/status/1313055569356509190?s=20

jag kom pga privata omständigheter - en av mina bästa vänners mamma vid den här tiden var med - att följa nyheterna om estonia ganska noggrant de första åren. dokumentären gör ett förtjänstfullt arbete i att påminna om det mycket tveksamma beslutet att inte bärga ens kroppar.

det var något som togs emot med stor bitterhet av anhörigkretsen. processen var delvis osaklig och beslutet var både svagt motiverat och okänsligt levererat. sammanfattningsvis illa skött av den tidens politiker.

ett märkligt resonemang som förekom vid den här tiden var att anhöriga "borde" känna frid vid att deras älskade "begravts till sjöss" med den ungefärliga motiveringen att "det har alltid varit naturligt för skärgårsbefolkningen".

min väns pappa medverkade i aktuelltstudion och kommenterade just detta med att de flesta inte alls kunna hyste den typen av sentimental, känslomässig koppling. man åkte inte båt, man "åkte hotell". vilket givetvis är helt korrekt.

vidare verkar den där etiska kommittén varit närmast en slags chimär som kunde skrämmas med otäcka bilder. givetvis hade bärgningsarbetet kunnat bli känslomässigt påfrestande, men knappast värre än andra katastrofplatser. och inte avstod man från att röja upp >

> bland förkolnande kroppar efter göteborgsbranden? inte heller täckte man över ground zero med betong för att det skulle varit otäckt att hitta lösa och delvis nedbrutna kroppsdelar bland rasmassorna.

och att det stora antalet omkomna skulle blivit så besvärligt? thailand hade tiotusentals döda på stränderna efter tsunamin. svenska rättsläkare var nere och jobbade med identifiering av de 500 svenskarna i över ett år. säkert ett påfrestande arbete, men det behövde ju göras.

nej. det där är jag övertygad om var ett svepskäl som växte fram pga att man ganska tidigt bestämde sig för att inte bärga. orsaken vet jag inte, men riskerna och kostnaderna med bärgningen framstår för mig inte som osannolik anledning.

vi hade stora statsfinansiella problem. förtroendet för de politiska institutionerna vacklade. att i det läget dra igång ett flermiljardersprojekt ute på östersjön med risker för förseningar, olyckor och ständigt ökade kostnader låg knappast högst upp på politikernas önskelista.

och i andra vågskålen? några tusen besvikna anhöriga. en och annan anklagelse om svek. lite konspirationsteorier. ett billigt pris och ett lätt val för den tidens politiker. dessutom fattades beslutet över blockgränserna, vilket minskade det politiska priset ytterligare.

så sammanfattningvis: detta i sig räcker för att förklara beslutet att inte bärga. ett föga hedervärt beslut, men det behöver inte vara konstigare än så. vi behöver ingen konspiration för att förklara det.

och av detta första felaktiga beslut följer också de vidare konstigheterna. beslutet att vräka sten över vraket framstår givetvis som föga respektfull, men jag har inga problem att i det se den typiska "rationalitet" svenska stuprörsmyndigheterna ofta landar i.

det är helt enkelt ett dumt byråkratbeslut a la pc jersilds grisjakten. någon "löser" ett problem utan att titta åt sidorna. sedan fick politikerna stoppa det när konsekvenserna visade sig.

så inte heller här "behövs" konspirativa tankar för att förklara händelseutvecklingen.

det om detta. filmen påminner bra om dessa felaktiga beslut, även om jag tycker det andas väl mkt just konspirationsteori. iof inte så konstigt iom vad filmen övergripande tes är.

sedan kommer vi in på de hemliga försändelserna på estonia. här kommer filmen med lite nytt, även om det inte är så hårda varor.

det är fortfarande i huvudsak lars borgnäs avslöjande från 2004 som bildar grunden i detta. här finns hårda fakta. de nyheter som filmen kommer med är två. för det första två berättelser från överlevande som själva ska ha sett en märklig transport köra ombord på estonia.

det är dels efter katastrofen riksbekanta "sara" som berättar detta, dels ytterligare en passagerare. jag tror dessa båda vittnesmål är nya.

de gör att sammanlagt en handfull personer har sett ungefär samma sak - att en lastbilstransport som för vittnena framstår som militär anländer sent till hamnen och kör ombord på bildäck.

det är förstås uppgifter som ska tas på allvar. det finns väl två tveksamheter man direkt kan anföra: hur väl kan dessa civilister identifiera just "militära" transporter och borde inte den typen av verksamhets kunnas beläggas bättre genom vittnesmål från hamnanställda?

dessutom har det väl redan hunnit skymma en aning den 27 september runt klockan 19 i talinn? det kan ha påverkat möjligheten att se.

men en genomgång av vittnesmål från avgångskvällen borde kanske ingå i en förnyad granskning.

den andra nya pusselbiten var en nya zeeländsk journalist som säger sig ha fått information från en påstått avhoppad mi6-anställd. han menade att de hemliga försändelserna på estonia sköttes av brittisk, svensk och estnisk underrättelsetjänst tillsammans.

eller nytt var det inte, för mannen har skrivit om saken i många år och kom så sent som ifjol ut med en bok där ett kapitel ägnas åt estonia, men jag har inte sett honom i svensk debatt tidigare.

var var jag?

jo, de militära försändelserna. de som vid de två tidigare - bekräftade - tillfällena rörde sig om ganska små laster i civila bilar skulle nu alltså ha varit flera "militära" fordon som enligt vissa vittnen även skulle ha fått eskort och också bordat fartyget lite spektakulärt.

bort från det vi vet - att försvarsmakten låg bakom transporterna - finns det en del annat det spekulerat om. ex att det skulle rört sig om fd sovjetiskt material, att man kommit över detta på illegitim väg samt att transporten skett tillsammans med andra västliga tjänster.

inget av detta låter särskilt osannolikt, men det kan vara värt att påminna om att dessa uppgifter inte är bekräftade.

jag tycker generellt att sverige ofta varit för tyst om den här typen av saker. jag förstår att hög grad av sekretess måste råda i normalfallet, men tycker också att det bör finnas en viss transparens när saker skiter sig och allmänheten vill veta.

men generellt sätt har det inte skett i sverige. det gällde inte infiltrationen av baltikum på 50-talet, inte dc 3:an, inte våra spionaffärer, inte den svensk som på 90-talet åkte fast i st petersburg och inte heller här. man sluter sig som en mussla.

jmfr vi med ex uk och usa tycker jag man kan säga att allmänheten har haft en större insyn i de respektive tjänsterna där, iaf när det har gått åt helvete.

förklaringen till denna skillnad är förmodligen ganska enkel: de svenska tjänsterna har alltid bedrivit en verksamhet som varit svår- eller oförenlig med den officiella svenska politiken. därför måste "allt" vara hemligt.

cia kan erkänna att man utrustar gerillor i mellanamerika med vapen när det också varit usa öppna linje. sverige har som alliansfri - med hög moralisk profil - sällan haft någon linje alls, därav blir våra tjänsters verksamheter alltid illegitima.

(sedan är det förstås också möjligt att denna händelse verkligen är såpass skyddsvärd att sekretessen är motiverad.)

1994 är förresten året då nuvarande must bildades och sverige utåt fick en underrättelsetjänst med namn och tydlig profil. tidigare var densamma begravd bakom försvarsstabens ngt esoteriska byråkrati.

då är vi framme vid det sista avsnittet, och där finns den egentliga nyheten. en som det verkar förvånansvärt enkel undersökning av skrovet på estoina, där man med en undervattensfarkost kan filma en hittills odokumenterad skada på fartygens styrbordsida.

skadan utgörs har enligt den expert som uttalar sig i filmen orsakats en yttre kraft, förmodligen inte en explosion.

som jag förstod det fanns den fyra meter höga skadan från däck 1 som var hade fönsterlösa hytter upp till däck 2 som var bildäck.

denna skada skulle förklara två saker 1) de kraftiga ljud som passagerare på däck 1 hör i ett tidigt skede 2) att det i ett lika tidigt skede fanns vatten på däck 1, enligt kritiker mot haverikommissionens rapport "för" tidigt.

så vad får vi då ut av detta?

estonias bogvisir bröts av i samband med förlisningen. det hittade en bra bit från vraket. det absolut mesta talar också för att hon sjönk utan bogvisir.

detta var den haveriorsak man redan dagen efter började spekulera om. vilket inte är så konstigt. haverier orsakat av vatteninflöde på bildäck har skett förr och fria vattenmassor där är en välkänd risk för rorofartyg av estonias typ.

det som sker brukar jämföras med att bära en långpanna vatten framför sig. vattenmassorna börjar röra sig minsta instabilitet - som ex sjögång - vilket orsakar allt värre krängningar tills fartyget kapsejar. estonia hade trots allt mer massa uppåt än neråt och skulle alltså om >

> hon fick snurra fritt tillräckligt länge helt enkelt slå runt och lägga sig med kölen upp. men då - påpekar många - borde hon fortfarande flyta, eftersom hon fortfarande borde innehålla luft. ett fartyg flyter ju som alla vet tack vare att vattnet man tränger undan väger mer >

> än själva fartyget, vilket gör det relativt lättare än vattnet. för att kunna väga mindre än vattnet kan fartyget inte vara vattenfyllt, utan behöver något lättare ombord. som luft. men som bekant flöt inte estonia med kölen upp. hon sjönk.

på så sätt skulle skadan på skrovsidan förklara ytterligare en sak. vatteninflöde där hade kunnat vattenfylla däck 1 innanför och däck 0 under det redan innan slagsidan uppstod. dvs ingen flytkraft i form av luft kvar därnere.

men så ser alltså inte haverikommissionens rapport ut. enligt den var orsaken till haveriet att bogvisiret lossnade. bogvisiret satt fast i gångjärn längst upp och säkrades med ett "atlantlås" i form av en jättelik sprint i nederkant.

om jag minns rätt ansågs orsaken till haveriet vara att gångjärnen på olycksnatten brast, på grund av konstruktionen i sig, dåligt underhåll och för hög fart i hård motsjö. hela visiret föll i sjön med atlantlås och allt och drog med sig den infällda bogrampen innanför.

ett litet inflik här bara: det rådde hårt, men inte extremt väder olycksnatten. vindar på 15-20 sekundmeter förekommer flera gånger varje höst på östersjön och ofta även andra årstider.

däremot har alltså estonia ansetts att efter omständigheterna ha hållit för hög fart. 15-17 knop i det som andra befälhavare betraktade som "10-knopsväder". bristande sjömanskap ska då alltså också varit en orsak till olyckan.

men iaf: om bogporten med största sannolikhet var borta i samband med att estonia sjönk och detta i sig räcker för att förklara åtminstone det mesta av händelseförloppet - var kommer då skadan i sidan på skrovet in?

rimligtvis kan de inte ha skett oberoende av varandra. antingen orsakades de av samma sak, eller så orsakade den ena den andra i någondera ordning.

min spontana tanke innan jag sett filmen var att estonia hade tumlat i sitt eget bogvisir innan hon sjönk. kanske i samband med den gir som görs när slagsidan blivit märkbar för den som för befälet på bryggan.

jag tänkte mig då ett bogvisir som "fläks" åt styrbord sida, lossnar och med hjälp av inneboende luft har en viss flytkraft innan det med full kraft träffar sidan av fartyget, kanske ytterligare förstärkt av sjögången. men detta är osannolikt enligt filmens expert.

kraften räcker helt enkelt inte till. bogvisiret vägde bara drygt 50 ton, den minsta massa som filmens expert laborerat med för att förklara skadan var 1000 ton.

där laboreras istället med ett mindre fartyg som exempel. men något sådant fanns inte i närheten av estonia, det kan vi vara ganska säkra på eftersom ett sådant synts på radarbilden hos alla andra fartyg i närheten. och från det kommer alltså dessa spekulationer om ubåt.

det ska till filmens fördel sägas att man faktiskt inte går djupare in i spekulationer kring just detta.

ja, ungefär så långt kom man. skadan på skrovet var den stora grejen.

en given fråga kring detta är förstås om den kan ha uppkommit under eller efter sjunkförloppet av mer naturliga orsaker än presspekulationer om rammning. att den kan ha orsakats under fartygets 25 år på botten är ett förslag.

ett annat är att estonia helt enkelt föll ner på en sten som tryckte in hennes skrov.

ett ytterligare kan vara att filmens expert kommer bli motsagd av andra som hävdar att kraften inte alls behöver vara så stor som påståtts. skrovets plåtar kanske hade kända svagheter?

men om detta kan vi knappast spekulera. skadans blotta existens tycker jag räcker för att man i ett första skede låter experter granska det filmmaterial som finns. om osäkerheten består efter det bör en ny undersökning göras.

alla frågetecken kan kanske inte rätas ut. en del detaljer kring sjunkförloppet kommer kanske alltid råda viss ovisshet om. trots allt är det förmodligen en ganska komplex process när ett fartyg av estonias typ går under. det är inte så att vi har 100 typexempel gjorda >

> under kontrollerade förhållanden att jämföra med. saker kan ha skett ombord som är svåra att förutsäga innan och svåra att rekonstruera efteråt.

men viktigt att komma ihåg: vi söker något som förklarar såväl bogvisiret som skadan på skrovet. de kan knappast ha inträffat oberoende av varandra. antingen orsakade de varandra, eller så finns en tredje, okänd faktor som orsakade båda.

kan inte avhålla mig från ytterligare lite spekulationer om det konspirativa bakgrundsbruset till filmen: här finns alltså en tanke om att ryssland ska ha orsakat förlisningen för att man stoppa smugglingen. är det rimligt?

om man känner till smugglingarna, varför stoppar man dem då inte vid någon annan länk i kedjan? till exempel än som inte innebär att man behöver sänka en civil passagerarfärja? ex en lastbilskapning på talinns gator?

det här är 1994. ryssland har fortfarande lite trupp kvar i baltikum. talinn är deras tidigare hemmaplan. ryska är andraspråk i landet. att operera där måste varit okomplicerat.

eller om man som filmen antyder har varnat att "sluta smuggla, annars..." och alltså sänkt estonia som en hämnd? det är närmast en krigshandling. skulle inte hämnden kunnat utföras lite mindre riskfylld, ex genom att spränga lastbilen eller skjuta kurirerna?

1000 döda västerländska civilister var knappast en enkel sak för sovjet ens i dess krafts dagar. att det hårt utsatta ryssland år 1994 skulle ha gamblat med sådana insatser framstår kanske som svårbegripligt.

nej, nu får jag ge mig. men vad tror ni om hela saken?