@janssonhenrik Pandemrix, ett vaccin mot svininfluensa, var det som orsakade narkolepsi hos barn och unga i Finland, Norge och Sverige, men även Irland, Storbritannien och Frankrike. De länder som massvaccinerade med Pandemrix.
@janssonhenrik Pandemrix bestod av virusproteiner och adjuvanset skvalen (adjuvans är ett ämne som förstärker immunsvaret genom att "reta" de celler i kroppen som presenterar det främmande ämnet för immunsystemets lymfocyter). Konstigt nog såg man ingen narkolepsi mot ett i väldigt snarlikt>
@janssonhenrik >vaccin som användes i Kanada, Arepanrix. Det innehöll också skvalen som adjuvans (ett fettämne utvunnet från hajar, men som även finns i våra talgkörtlar). Professor Outi Vaarala, som är immunolog, har undersökt skillnaden mellan dessa vacciner och menar att det är själva>
@janssonhenrik >virusproteinerna som orsakar narkolepsin och att lite olika processer för att utvinna dessa virusproteiner gjort att de blivit mer benägna att ge upphov till ett immunsvar som angriper våra egna celler, när de utvunnits på det sätt som använts för Pandemrix.
@janssonhenrik Själva narkolepsin är en autoimmun sjukdom som alltså triggats av vaccinet hos barn och ungdomar med en viss uppsättning av immunförsvarsgener (HLA-DQ6). Celler i hypotalamus som producerar hormoner som styr vakenhet angrips och därför kan man falla i sömn när som helst.>
@janssonhenrik Här är professor Vaaralas artikel om hennes teori, som är den bästa teorin jag läst hittills om orsaken till narkolepsi efter Pandemrix-vaccinationen. Man kan tillägga att man kan få narkolepsi utan att ha vaccinerats, men att det är mycket ovanligare fls.fi/Site/Data/884/…
@janssonhenrik Narkolepsi är ett exempel på "ovanliga, svåra biverkningar". 15 av 100 000 vaccinerade barn/ungdomar utvecklade detta tillstånd efter vaccination och sammanlagt drabbades fler hundra i vardera nordiskt land (eftersom så många vaccinerades).>
@janssonhenrik >Just den har typen av biverkningar, som i princip alltid orsakas av immunsystemet (och där risken styrs av vilken uppsättning immun-gener man har) går inte att upptäcka förrän man vaccinerat tiotusentals personer, eftersom de är så ovanliga.
>
@janssonhenrik Din egentliga fråga var: Är risken mindre för detta om man ger vaccin som inte innehåller virusproteiner, utan i stället genetiskt material från virus, som våra egna celler får "översätta" till proteiner. Svaret är: Det kan man inte ha någon aning om. Vacciner baserat på gener>
@janssonhenrik >från mikroorganismer har tidigare aldrig använts på människor. Själva principen lanserades på 1990-talet och man har forskat på det sedan dess, men aldrig framställt något människovaccin på detta sätt
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
@gothbarbie84@janlotvall@Sven_Roman Det tror jag också (att munskydd - och ännu hellre visir) minskar risken för smitta framifrån. Jag är absolut ingen motståndare och brukar rekommendera att äldre personer som behöver gå till apotek etc. skaffar ett visir - enkelt och praktiskt (och kan återanvändas). >
@gothbarbie84@janlotvall@Sven_Roman Det är emellertid en helt annan fråga om huruvida munskyddsanvändning ska påbjudas av myndigheterna. Det tror jag kan vara kontraproduktivt av följande skäl:
Vi vet med ganska stor säkerhet numera att nästan all smittspridning sker inomhus och mellan folk som känner och gillar>
@gothbarbie84@janlotvall@Sven_Roman >varandra. De tre viktigaste smittspridningsmiljöerna är: familjen, vännerna/fester och arbetsplatsen (förmodligen mest i fikarummet). Det är typiska tillfällen då man inte skulle använda sitt munskydd/visir även om man var påbjuden att använda det av myndigheterna. Vem skulle>
Nästa gång ni läser att "det är viktigt att vi forskar inom strategiska områden" så vill jag att ni kommer ihåg att det i princip inte forskades alls om smittspridning (något mindre glamoröst och "strategiskt" fanns inte). Hur många miljarders, miljarders miljarder hade vi inte>
>sparat om forskningen om smittspridning hade varit i paritet med forskningen om åderförkalkning och hjärtinfarkt. Då hade vi haft full koll på alla befintliga patogener - hur de sprids och vilka åtgärder som är effektiva och ineffektiva för att begränsa deras spridning. >
Inom kort hade man då gjort kompletterande experiment med den nya patogenen och sedan kunde man evidensbaserat skridit till verket. Precis som man efter någon månad kunde identifiera, sekvensa och studera själva viruset.
@olle_jonsson@cubasuarez1981@doctorocky@janlotvall@Sven_Roman@DrKatrin_Rabiei Sterila verktyg finns säkert belägg för, men det var ju på Listers tid, så jag vet inte vilken sorts studier man gjorde det. Nu ska man ha klart för sig att man inte får sårinfektioner av spottbakterier, utan av hudbakterier. Så personligen tror jag att munskydden kan ha en viss>
@olle_jonsson@cubasuarez1981@doctorocky@janlotvall@Sven_Roman@DrKatrin_Rabiei En liknande sak studerade däremot den legendariske överläkaren i Vårdhygien (som då hette Sjukhushygien), Åke Brandberg. Han undersökte nylonstrumporna. Det här var på 1970-talet när "hygien" just blivit på modet och det var ganska mycket fritt fram när det gällde att hitta på >
Heureka!
Jag har grubblat och grubblat över covid-epidemin i USA som haft 3 vågor: Först i våras i NY och angränsande stater, sedan mitt i sommaren (juli) i "sunbelt-staterna" (Florida, Texas etc.) och nu kommer Mid-west och mer lantliga stater (typ North Dakota). Den första >
>och tredje vågen är lätt att begripa: NY har enormt med utrikes kontakter och en livsstil som en europeisk huvudstad och hade ett "europeiskt förlopp". De "lantliga delstaterna" har det långsammaste förloppen, eftersom man har färre kontakter per person, inget pub-liv, etc. >
Men varför i helsicke hade "Sunbelt" sin topp mitt i glödheta sommaren?
Svaret är, gissar jag: Luftkonditioneringen.
Den som bott i USA vet att i de södra delstaterna är det oerhört hett på sommaren så man är inte ute särskilt mycket. Framför allt blåser det energiska AC-vindar>
Utmärkt genomgång av frågan om huruvida "aerosol" (små, små droppar som hänger kvar i luften jättelänge) spelar någon roll i spridningen av coronaviruset i praktiken
Droppsmitta kallar man det om det huvudsakliga spridningssättet är via droppar som är större än 5 tusendels millimeter (5 mikrometer). Sådana droppar ramlar till golvet inom någon meters radie från en person som andas eller hostar ut dem. >
"Aerosol" kallar man luftvägssmitta som sprids med ultrasmå droppar, mindre än 5 tusendels millimeter. Sådana droppar kan hänga kvar länge i luften och "bäras iväg" med luften till exempel via ventialationen till ett angränsande rum (härav termen "luftburen" smitta)>
RANT
Jag har räknat lite på förslaget om smittskyddspenning. Jag hoppas att jag räknat rätt. Mina beräkningar visar att förslaget ger 6% utväxling – 6 uteblivna smittodagar per 100 dagar betalda för att hålla en person hemma. Och då har jag räknat generöst
För 100 familjer där en av makarna blivit sjuk i covid kostar det 700 dagar att hålla deras sambo/maka hemma i en vecka (osäker om man har sjukpeng på helgen, men jag räknar så).
I mindre än 20% av fallen smittar en covid-sjuk individ någon i sin familj. Av de 700 dagarna är alltså 80% bortkastade, eftersom den anhörige ändå inte skulle blivit sjuk. Alltså 560 dagar som Försäkringskassan (=vi skattebetare) ska betala utan någon valuta för pengarna