Thread by @JoakimZander

Det är märkligt och lite oroande att se hur låst debatten blivit runt Corona här på Twitter på sista tiden. Framförallt är det, för mig, helt obegripligt hur extremt stark aversionen mot FoHM och den svenska approachen är i vissa läger. Låt mig förklara varför. ->

1. Sverige står inte ut särskilt inom EU vad gäller hur hårt vi drabbats i termer av dödsfall. Mycket hårdare än Norge, visst. Inte i närheten av så hårt som UK, Belgien, Spanien, Frankrike, etc. ->

2. Men tanke på att vårt geografiska läge ger direkt kontakt med kontinenten, vårt resande (inte primärt Alperna), vår demografi, lokala ekonomier och socioekonomiska förutsättningar bör det inte vara så svårt att se större likheter med kontinentala Europa, snarare än Finland. ->

3. Den svenska situationen är tragisk såklart, men beror den på den svenska strategin? Jag fattar helt enkelt inte alls hur man kan utgå från att den är huvudanledningen. Varför? ->

4. Den svenska strategin må kommit igång aningen sent, men den har inneburit genomgripande förändringar vad gäller social interaktion, resande, hygien, etc. Skillnaden mot andra länder är inte primärt i effekt, men i att åtgärderna här varit byggda på frivillighet. ->

5. Att hävda att Sverige "inte gjort någonting" är helt enkelt inte sant. Att Sverige "gjort för lite" kan man ju alltid hävda. Men länder som haft avsevärt striktare regler har drabbats ännu hårdare, så det är svårt att se den satsen som helt enkel att ställa upp på. ->

6. Så, varför är det så viktigt att hävda att FoHM gjort fel, att Tegnell är inkompetent, att alla måste avgå och ställas inför rätta? Kanske helt enkelt för att vi har ett behov att skylla på någon. Kanske för att det är svårt att acceptera att ibland sker bara hemska saker.

7. Att vänja sig vid osäkerhet och motstå instinkten att i alla lägen hitta någon att skylla på är den största utmaning vi har framöver. Modernismen håller oss ännu i ett järngrepp med sin tilltro till kontroll och ansvar. ->

Det är bra på många sätt. Men det gör oss också blinda och lite dumma i huvudet i situationer präglade av djup, epistemologisk osäkerhet. Vi måste förstå att allt inte går att förstå och att vår kontroll har sina begränsningar. Och vi måste lära oss att leva med det.