Jag har skrivit en hel del om att marknaden behöver ”curlas” och att incitament behöver ges för att systemet och marknaden ska fungera innan den börjar ”lösa problem”. Självklart finns det även lagstadgade metoder och stöd för hur incitament kan o ska ges 😉
För att skapa incitament för att få ett säker och ekonomiskt effektivt elsystem så behöver alltså incitamenten utgå ifrån elsystemet behov - fysiska behov för att föra över el. Just nu pågår ett regeringsuppdrag att redovisa förutsättningarna för sådana.
Överföring av el omfattar alltså produktion, nät och förbrukning. Vilket även syns i EU:s reglering (och våra tidigare regleringar i Nordel som upplöstes tidigt 90-tal). Går det att definiera behoven? Jag ska göra ett försök
Förutsättningar att föra över el:
- Balansering av produktion och förbrukning såväl under normala som under ej normala förhållanden. (Hz)
Ovanstående förutsättningar måste uppfyllas oavsett vilket systemdrifttillstånd ett elsystem befinner sig i - där risk är verktyget för att avgöra hur rimligt mkt säkerhetsmarginaler som behövs innan vi släcker Swe. Läs gärna nedan om tillstånden:
Är ovanstående förutsättningar en absolut sanning? Svar nej, det är en förenkling men det är den förenklingen som går att hitta till stor del i lagen för EU:s harmoniserade elmarknad - det är viktigt att vi skapar oss en gemensam modell att förhålla oss till verkligheten
För att uppfylla ovanstående förutsättningar behöver förmågor från prod, nät och förbrukning tillhandahållas för att överföring av el kan ske. I huvudsak har stora synkrona producenterna stått för flertalet av dessa förmågor för att uppfylla systemets behov.
Vad kommer förmågorna ifrån? Ja de regleras i grunden i anslutningskraven - eller de införs och kan sedan omsättas till allra största delen när en anläggning byggs.
Här är en nyckel som man behöver förstå - kraven som ställs vid anslutning om vilka förmågor som en anläggning ska kunna tillhandahålla till elmarknaden är helt avgörande för hur dyrt det blir att bygga en anläggning samt så driver det operativa kostnader.
Exempel på förmågor: spänningsreglering, spänningsstabilitet, hustubindrift, dödnätstart, kontrollsystem, modeller och datautbyte etc. Förmågor driver i sin tur vilken typ av verksamhet en anslutande part behöver ha- operativ personal, kompetens etc. Läs gärna art 14, 15, 16 RfG
I metoden för hur anslutning ska ske på ett icke-diskriminerande sätt är principen ”är man stor ska man vara snäll” oavsett vilken typ av produktionsanläggning/förbrukningsanläggning man pratar om. En liten anläggning behöver inte bidra i med alla förmågor som ett system behöver
Vad som är ”stora producenter” är valbart och skalbar inom varje medlemsland. Här har tex UK gjort en skärpning att små producenter behöver ha samma anslutningsvillkor som större då de nu blir fler och fler i och med införande av sol och vind (RES).
Anslutningskraven anger en ram att ge tillträde till systemet på ett icke-diskriminerande sätt samt att skapa grundläggande förutsättningar, ”en verktygslåda” med förmågor som ska stötta elsystemet under olika förutsättningar.
Det är dessa förmågor ”verktyg” som sedan ger förutsättningar för att utforma stödtjänster och avhjälpande åtgärder - alltså hur verktygen ska användas. Det ska alltså inte vara valbart vilka förmågor som en anläggning ska bidra med! #intefrittvaltarbete
Nöddrift och återuppbyggnad är sådana tillstånd som är tekniskt mkt komplext och oerhört utmanande på alla sätt. Har man en anläggning ansluten till kraftsystemet skulle jag aldrig någonsin vilja att den kördes i några längre stunder under sådana förutsättningarna 😬
Vad gör man när elsystemet ändras och förmågor behöver omsättas för att tillgodose systemets behov? Man ser över hur behovet kan anskaffas och hur incitament ska skapas för att säkerställa att systemet får what it needs. Det finns flera val att göra för att skapa incitament.
Valen ska göras utifrån vad som är mest kostnadseffektivt för elsystemet. Kom ihåg när ni förespråka mer stödtjänster och åtgärder att alla pengar en systemansvarig använder kommer från systemet via avgifter. Mkt tjänster och åtgärder = dyr systemdrift (och även ökad risk)
Ett sätt är att lägga bördan på anslutande parter att bidra som villkor för anslutning - denna princip har typ byggt upp Sveriges elsystem. Att samtliga anläggningar ska bidra med förmågor till överföringen av el, inom vissa lämpliga förutsättningar för sina tekniska egenskaper
Att den systemansvariga ersätter samtliga anslutande parter för att tillhandahålla samtliga förmågor är inte IMO förenligt med ett kostnadseffektivt kraftsystem. Situationen som uppstår ökar risken för utpressning på bekostnaden av elsystemets säkerhet.
Det ska inte gynna aktörer ekonomiskt att sätta systemet utanför normaldrift för att få mer ersättning.
Ett kostnadseffekt elsystem är otroligt viktigt för samhällets utveckling. Därav att jobba systematiskt och långsiktigt för att spegla elsystemets behov är helt avgörande.
Idag finns det ingen styrning implementerad för hur man uppnår icke-disk, skapar incitament, ger ersättning och vilka förmågor som är krav för att vara en del av systemet. Det saknas styrning för att anläggningar byggs på ett bra sätt utefter systemets förutsättningar och behov.
Att det saknas en teknisk styrning utifrån elsystemets behov skapar grundläggande problem vid anskaffning av stödtjänster och åtgärder - finns förmågan inbyggd i systemet? Vad ska man betala för, när och varför? Vilka krav ska ges för att skapa ett kostnadseffekt säkert system?
Vi som jobbade med det här kände redan då av att den övergripande styrningen saknades. Men vi gjorde så gott vi kunde och det skapade många kloka insikter! Den som vill läsa mer om ett ex för hur åtgärder för frekvensstab motiverades kan läsa mer här: svk.se/press-och-nyhe…
Situationen idag är dock svårare än införandet av principer. I södra Swe finns inte alla förmågor att anskaffa, hur mkt man en skulle betala. Det tar mkt lång tid att få fram åtgärder - långsiktig styrning är avgörande men det finns risker här och nu. ei.se/Documents/Powe…
En tydlig styrning o bild över systemets behov är avgörande för att vända den negativa utvecklingen avseende elsystemets förmåga att föra över el på ett säkert sätt, det skapar även förutsättningar för en elmarknad att ”lösa problemen”. Men lösningar på lång och kort sikt behövs.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Det gör ont att ta del av historien som rullas ut i DN - igen. Men fakta behöver upp på bordet och transparensen i frågan måste uppenbarligen öka. Att beslutet togs på de sättet som DN visat kunde jag aldrig ens ha gissat mig till #manskämsigen
I situationer där det är små marginaler och det finns få åtgärder att välja mellan, såsom i Stockholm, behöver regler följas, dokumenteras och motiveras ännu mer för att bibehålla förtroendet. Detta är ingen unik situation i elsystemet och har hanteras bra förut.
Att kunskap om gällande lagstiftning behöver komma till fleras kännedom är helt uppenbart då det är en av förutsättningarna för att förstå vem som ska göra vad inom elsektorn - att jag tycker så är nog ganska uppenbart om man ser på mina andra tweets :)
Det här är bra information om hur överföringskapaciteten tas fram.svk.se/press-och-nyhe…
Har ni chansen att lyssna på Jakob någon dag så ska ni ta den, ok? Han vet, han kan och är mkt professionell.
Men som vanligt så väcker informationen en del funderingar 🤯
För att hantera N-1 (eller värre felfall) behövs en viss volym aktiva och reaktiva reserver inom ett område som ska kunna aktiveras. Att kunna delge marknaden full kapacitet är alltså beroende av tillgången på reserver för att ”täcka upp” för om tex en ledning faller bort. 👇
Det är också anledningen till varför elområden finns, att tex balansmarknaden ska utgå från elområden: marknaden ska ge incitament om att produktion och förbrukning etableras där de behövs mest - för en effektiv och säker utveckling av systemet. Se art 5,6 14-17 i elmarknadsför.
Vi fortsätter med sista inlägget (tror jag) angående villkoren för en fungerande elmarknad. Idag tänker jag att vi tar tag i gränsöverskridande elhandel - alltså förutsättningar för import eller export av el
Import och export är en central del i handel med el. Länder inom EU ska hjälpas åt och säkerställa att import eller export sker där el behövs som mest och upprätthålla överföringskapaciteten - till en viss gräns. Och nu kommer vi in på favoritområdet - beredskap!
EU:s inre elmarknad omfattar även åtgärder när den gränsen är nådd. Som i alla förhållanden ska det finnas överenskommelse och förståelse för varandra - solidaritet inom unionen helt enkelt.
Vi fortsätter med en till lagstadgad förutsättning som måste fungera för att elmarknaden ska fungera - som idag inte verkar fungera. Läs gärna denna tråd för att bli lite ”varm i kläderna”:
Dagens förutsättning:
Transparens avseende elsystemets fysiska förutsättningar, till exempel tillgänglig överföringskapacitet och beredskap - på sikt och inte endast veckor eller dagar innan något händer eller en viss driftsituation uppstår. Se elmarknadsför, skäl 28, 29, 30:
Förutsättningarna att kunna planera och agera på marknadens signaler är en grundförutsättning för att kunna ta beslut om investeringar - gäller samtliga aktörer såsom nätägare, producenter, elhandlare och förbrukare.
Att energimarknaden ska lösa situationen i elsystemet är något som har upprepats ovanligt många gånger senaste tiden. Ska marknaden lösa brister i elsystemet? Svaret är som vanligt i gråskalan, men elmarknaden ska vara en del av att lösa kraftsystemets negativa utveckling.#tråd
Är elmarknaden bara ett mystiskt väsen som lever av sig själv och ska lösa alla våra problem? ”Vi har brist på el - marknaden löser det” heter det ofta trots att man hänvisar till den utan att reflektera över att elmarknaden inte har levererat iaf senaste 10-15 åren.
Hur kan jag säga att den inte har levererat? Ja det är för att bla driftsäkerheten och leveranssäkerheten har en negativ trend i sin utveckling. Till exempel har systemet behövt mer och mer stödtjänster för att hållas i normaldrift.
Elsystemet går tungt nu. Det är uppenbart att marginalerna minskat kontinuerligt senaste åren och att det krävs mer ingrepp i form av stödtjänster och avhjälpande åtgärder för att upprätthålla en säker drift.
När det gäller att bedöma situationen och risken (professionell ångest alltså) finns det flera aspekter som behöver beaktas. Även om ett fel skulle uppstå när systemet går tungt finns det flera indikeringar som gör att situationen skulle bli hanterbar #kommersäkertfåätauppdethär
Något som jag tar med mig efter några år med elsystem-KBT om förutsättningar för att hantera/bedöma svåra situationer är att under vintern gäller (oftast) följande: