Visst är det bra att den produktion som byggs ansluts i södra delarna av landet. Men hur kommer elsystemet klara ej synkront anslutna (DC-anslutna?) vindkraftparker? nyteknik.se/premium/50-000…
Hur kommer produktionsmiljön för tex O3 och Ringhals se ut? Vi vet att de redan idag tar ett större ansvar för stabiliten än vad de ska ur driftsäkerhetssynpunkt för att flödena i systemet ändrats i så pass stor omfattning på kort tid. energiforsk.se/program/paverk…
Om den synkrona produktionen inte får förutsättningar att stötta systemet - hur ska införande av vindkraften gå till så att systemet klara av att köras på ett tillräckligt säkert sätt under normal såväl som onormala förhållanden?
Vilka förmågor ska vindkraften bidra med i de olika systemdrifttillstånden? Och hur ska dessa förmågor omsättas så att det ger minsta möjliga systemkostnad?
Vilken roll ska vindkraften ha i Sveriges elsystem?
Då jag inte sett svar på ovanstående frågor, eller ens intiativ till att få svar på ovanstående frågor, så blir jag orolig över att systemet inte blir mer redo för mer variabel förnybar prod, se nedan 👇
Jag får lite ont i magen av att det inte verkar skapas förutsättningar att ta tillvara vindkraftens förmågor eller hantera dess påverkan på systemdriften. ieeexplore.ieee.org/document/73102…
Det värsta som kan hända är inte att elbrist uppstår och en kontrollerad nedstänging av systemet görs under begränsad tid. Utan det är om det byggs in egenskaper som riskera att ha sönder anläggninga innan systemet släcks. Det riskerar att hämma en återuppbyggnad av elsystemet
Att bygga in nya egenskaper i ett elsystemet är otroligt viktigt att det görs medvetet och att konsekvenserna alltid kan hanteras för att upprätthålla en tillräckligt säker elförsörjning.
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Jag har skrivit en hel del om att marknaden behöver ”curlas” och att incitament behöver ges för att systemet och marknaden ska fungera innan den börjar ”lösa problem”. Självklart finns det även lagstadgade metoder och stöd för hur incitament kan o ska ges 😉
För att skapa incitament för att få ett säker och ekonomiskt effektivt elsystem så behöver alltså incitamenten utgå ifrån elsystemet behov - fysiska behov för att föra över el. Just nu pågår ett regeringsuppdrag att redovisa förutsättningarna för sådana.
Överföring av el omfattar alltså produktion, nät och förbrukning. Vilket även syns i EU:s reglering (och våra tidigare regleringar i Nordel som upplöstes tidigt 90-tal). Går det att definiera behoven? Jag ska göra ett försök
Det gör ont att ta del av historien som rullas ut i DN - igen. Men fakta behöver upp på bordet och transparensen i frågan måste uppenbarligen öka. Att beslutet togs på de sättet som DN visat kunde jag aldrig ens ha gissat mig till #manskämsigen
I situationer där det är små marginaler och det finns få åtgärder att välja mellan, såsom i Stockholm, behöver regler följas, dokumenteras och motiveras ännu mer för att bibehålla förtroendet. Detta är ingen unik situation i elsystemet och har hanteras bra förut.
Att kunskap om gällande lagstiftning behöver komma till fleras kännedom är helt uppenbart då det är en av förutsättningarna för att förstå vem som ska göra vad inom elsektorn - att jag tycker så är nog ganska uppenbart om man ser på mina andra tweets :)
Det här är bra information om hur överföringskapaciteten tas fram.svk.se/press-och-nyhe…
Har ni chansen att lyssna på Jakob någon dag så ska ni ta den, ok? Han vet, han kan och är mkt professionell.
Men som vanligt så väcker informationen en del funderingar 🤯
För att hantera N-1 (eller värre felfall) behövs en viss volym aktiva och reaktiva reserver inom ett område som ska kunna aktiveras. Att kunna delge marknaden full kapacitet är alltså beroende av tillgången på reserver för att ”täcka upp” för om tex en ledning faller bort. 👇
Det är också anledningen till varför elområden finns, att tex balansmarknaden ska utgå från elområden: marknaden ska ge incitament om att produktion och förbrukning etableras där de behövs mest - för en effektiv och säker utveckling av systemet. Se art 5,6 14-17 i elmarknadsför.
Vi fortsätter med sista inlägget (tror jag) angående villkoren för en fungerande elmarknad. Idag tänker jag att vi tar tag i gränsöverskridande elhandel - alltså förutsättningar för import eller export av el
Import och export är en central del i handel med el. Länder inom EU ska hjälpas åt och säkerställa att import eller export sker där el behövs som mest och upprätthålla överföringskapaciteten - till en viss gräns. Och nu kommer vi in på favoritområdet - beredskap!
EU:s inre elmarknad omfattar även åtgärder när den gränsen är nådd. Som i alla förhållanden ska det finnas överenskommelse och förståelse för varandra - solidaritet inom unionen helt enkelt.
Vi fortsätter med en till lagstadgad förutsättning som måste fungera för att elmarknaden ska fungera - som idag inte verkar fungera. Läs gärna denna tråd för att bli lite ”varm i kläderna”:
Dagens förutsättning:
Transparens avseende elsystemets fysiska förutsättningar, till exempel tillgänglig överföringskapacitet och beredskap - på sikt och inte endast veckor eller dagar innan något händer eller en viss driftsituation uppstår. Se elmarknadsför, skäl 28, 29, 30:
Förutsättningarna att kunna planera och agera på marknadens signaler är en grundförutsättning för att kunna ta beslut om investeringar - gäller samtliga aktörer såsom nätägare, producenter, elhandlare och förbrukare.
Att energimarknaden ska lösa situationen i elsystemet är något som har upprepats ovanligt många gånger senaste tiden. Ska marknaden lösa brister i elsystemet? Svaret är som vanligt i gråskalan, men elmarknaden ska vara en del av att lösa kraftsystemets negativa utveckling.#tråd
Är elmarknaden bara ett mystiskt väsen som lever av sig själv och ska lösa alla våra problem? ”Vi har brist på el - marknaden löser det” heter det ofta trots att man hänvisar till den utan att reflektera över att elmarknaden inte har levererat iaf senaste 10-15 åren.
Hur kan jag säga att den inte har levererat? Ja det är för att bla driftsäkerheten och leveranssäkerheten har en negativ trend i sin utveckling. Till exempel har systemet behövt mer och mer stödtjänster för att hållas i normaldrift.