Thread by @MatsLeijon

Tråd --->
Jag är Sverigevän

Först snodde rasisterna flaggan för oss. Nu har de även stulit ordet ”Sverigevän”

Jag vill ha tillbaka båda två.

När en människa i ett krigs, eller katastrofdrabbat land, ser en svensk flagga fastsydd på en FN-uniform, blir de glada och lättade.

De kopplar ihop flaggan med människor som skyddar utsatta människor mot övergrepp. De har ännu så länge inte en bild på näthinnan av rasister och fascister som skränar ”Sverige åt svenskarna!”
Jag vill bevara och förstärka den positiva bilden.

Du kan vara säker på att en artikel som har ordet ”Sverigevän” i rubriken, eller i underskriften, är skriven av en rasist eller fascist.
Jag vill ändra på det. Jag är också en vän av Sverige.

Har man en vän som man tycker om, så är man oftast stolt och glad över vännens fina

egenskaper och jag är stolt över Sverige och Svenskarna.

Jag är stolt över att jag har haft turen att födas i ett vackert land med ett mångfacetterat utseende från slätter till berg och fjäll.
Jag är stolt över att bo i ett så långsträckt land att språkförbistringen kan vara

total mellan norr och söder. Vi förstår inte alltid varandra men vi erkänner varandras rätt att existera.

Jag är stolt över att ett så litet land kan konkurrera på allvar i sportsammanhang med mycket större nationer.

Jag är stolt över att politiker och rättsväsende inte är

nämnvärt korrupt. Kanske inte alltid rättvist, men inte korrupt. De flesta politiker, domare och poliser har valt sina yrken med goda intentioner.
Jag är medveten om att det finns avvikelser till många av de saker jag är stolt över, men jag nöjer mig med en förhoppning om att

läsaren är medveten om att jag är medveten.

Jag är stolt över att Sverige har erkänt staten Palestina.
Jag är stolt över att svenska aktivister försöker bryta den olagliga blockaden av Gaza. Jag är också stolt över att samma aktivister kan skilja på sak och person och även

står upp mot antisemitism.

Jag är stolt över Olof Palmes utrikespolitiska engagemang med kritik mot USA:s inblandning i Vietnamkriget.

Jag är stolt över Sveriges ambassadör i Chile på 70-talet; Harald Edelstam och hans arbete för att skydda och rädda livet på ett stort antal

oppositionella.

Jag är stolt över Raoul Wallenbergs gärning i Budapest.

Jag är stolt över den svenska traditionen av folkbildning och ideellt arbete.
Jag är stolt över Svenskars organisationsförmåga. Så fort vi blir förbannade över en orättvisa, så organiserar vi oss

i en demokratisk förening.

Jag är stolt över att bo i en stad i Sverige (Malmö) där jag kan höra fler språk än jag någonsin kommer att kunna lära mig.
Jag är stolt över att kunna äta mat dygnet runt från hela världen.

Jag är stolt över att bo i en stad där vänsterns 1:a maj tåg är större än socialdemokraternas.
Jag är övertygad om att 10-öringen snart faller ner hos sossarna och att de inser att när man drunknar i vikande opinionssiffror i ett syrefattigt vatten med brist på både visioner

och idéer, så finns syret och livet att hitta till vänster och inte till höger.

Jag är stolt över språkcaféer och faddrar som vanliga svenskar anordnar för att underlätta för nytillkomna i Sverige.

Jag är stolt över att vi, till skillnad från våra grannar, vägrar

att normalisera rasismen.
Jag är stolt över hjärtan som klistras över hakkors.

Jag är stolt över att vi är så blyga och ovilliga till chauvinism, att ett epitet som ”osvensk” anses vara positivt.

Jag är stolt över det rykte Sverige har bland flyktingar världen över och att de vill komma till mitt land.

Jag hoppas att vi kan återerövra denna positiva självbild även inom landet och att vi återerövrar symboler och rätten att älska vårt land från rasisterna och fascisterna.