Thread by @MatsLeijon

Varning. Lååång tråd om nåt oviktigt
--->
Vilken relation har ni till filosofin?

Enligt mig, så har filosofin inget egenvärde. Den står alltid i relation till något annat, ett mänskligt behov.

En del använder den för att komma till tals med sin dödsångest.

Andra vill veta vad de har här på jorden att göra. En del tror att man blir klok av den, kanske till och med intellektuell.
Det är oftast en missuppfattning att den här klokskapen gör dig sexuellt attraktiv. Om det är ditt mål så syns det ofta igenom,

och din tro på ditt snille gör dig ful. Då är det bättre att vara snäll. Det ger oftare en partner.

Själv ser jag filosofin som ett medel att förändra världen. Men mitt intresse började som ren nyfikenhet.
Den första boken jag läste var Platons ”Staten”

Jag ville helt enkelt veta vad som var så märkvärdigt med en bok som så många refererade till.
Jag har sen dess lärt mig att böcker som folk refererar till inte alltid innebär att de har läst densamma.

Jag vet inte om ”Staten” gav mig så mycket klokskap, men den väckte mitt intresse för politik.

Hur skapar man ett gott samhälle? Sen läste jag John Rawls ”En teori om rättvisa” och efter det var jag räddningslöst förlorad.
Man måste ju läsa om det kategoriska imperativet,

Och sen upptäcker man att man måste lära sig statsvetenskap för att förstå hur det samhälle man vill förändra, ser ut idag. Det tar fan aldrig slut.

Sen måste man ta tag i ismerna. Varför refererar alla till Adam Smith?

Efter att man har läst honom, så står det klart att alla Nyliberaler har missuppfattat hela grejen, men det tar vi i en separat text vid ett annat tillfälle.

Sen pratar man med sin första Sverigedemokrat och inser att man måste läsa psykologi och beteendevetenskap också.

Och medan man läser, upptäcker man ett stort svart kunskapshål som man aldrig kommer hinna fylla under en livstid.

Oavsett vad man tänker använda filosofin till, så finns det en gemensam nämnare. Man lär sig att tänka självständigt.

Man kan också testa sina kunskaper.

Rhodins staty av den ensamma, tänkande mannen är bara delvis sann. Ta till dig kunskap och forma dina teorier i din ensamhet, men sen behöver du stresstesta dina kunskaper tillsammans med andra människor.

Du kan förstå en bok till fullo. Du kan ha utarbetat grandiosa teorier om samhällsbyggen. Men kan du inte förklara för andra på ett begripligt sätt, så är det tillbaks på kammaren och läsa om eller tänka om som gäller.

Det är ett evighetsjobb, men visst låter det kul?