Thread by @pholmgren

I den intensiva debatten om #skog har det blivit legitimt att ifrågasätta #klimat nyttan från #skogsbruk och skogsprodukter. Olika delar av miljörörelsen argumenterar hårdfört att #skog i Sverige helst ska stå orörd för mest klimatnytta.

De har fel.
/1

skyddaskogen.se/skogen/

Tyvärr är det attraktivt att spela på avverkning av träd som något negativt och känslomässigt oönskat. Bilder på motorsågar, timmervältor och hyggen används oblygt och osakligt i kampanjmaterial och debattartiklar. /2

svd.se/overge-modelle…

Det är däremot en utmaning att presentera fakta i målet, för det är många och ganska komplexa samband.

Det finns massor av kunskap, från många års skogsforskning och erfarenheter. Debatten ignorerar ofta detta. Men klimatutmaningen är alltför viktig för sådan förnekelse. /3

En (förenklad) utgångspunkt är hur skogsbruket bedrivs i Sverige, med långa omloppstider, ambitiös skötsel och trakthyggesbruk före föryngring.

Illustrationen är från @SkogeniSkolan's föredömliga material, sid 27:
skogeniskolan.se/sites/skogenis… /4

Tack vare långvarig skogsforskning vet vi hur skogen växer & vilka skötselalternativ som fungerar bra på olika platser.

Vi ska här följa en normal tallskog i Mellansverige med omloppstid på 85 år. Produkterna från skogen är också med.

Så vad händer då med kolet och klimatet? /5

Efter slutavverkning planteras ny skog som växer långsamt i början, snabbare sedan och har i denna förenklade modell kommit till samma mängd levande total trädbiomassa efter 85 år.

Måttet är ton CO2 ekvivalenter för att vi sedan ska kunna jämföra med andra klimateffekter. /6

Då kan man ju lätt tro att detta är dåligt för klimatet eftersom det tar så lång tid innan skogen vuxit upp igen?

Lugn, detta är bara början av berättelsen. /7

Nu lägger vi till det som blir kvar i skogen efter avverkning - ca 1/3 av träden i form av stubbar, rötter & grenar som fortsatt innehåller mycket kol.

Detta bryts ner långsamt och blir då CO2 i atmosfären. Här med en halveringstid på 15 år - vilket naturligtvis varierar. /8

Sedan tillkommer kolet som lagras i pappersprodukter och träprodukter. Lagringstiden är lång i exempelvis hus och mycket kortare för pappersprodukter.

Normalt räknar man med 30 års halveringstid för träprodukter och 2 år för pappersprodukter. /9

Nu kommer en viktig positiv klimateffekt: substitution. Skogsprodukterna gör så att vi inte behöver använda fossil olja, kol och gas för att göra stål, cement, plast, energi, mm. Denna utsläppsminskning måste ställas mot utsläppen från avverkningen för att se helheten. /10

Här bedöms substitutionen försiktigt till 0,5 tCO2e per m3 virke. Den varierar dock stort mellan olika typer av produkter.

Effekten faller ut när produkterna från skogen når marknaden. Även om detta inte sker i skogen är helheten central och därför läggs den in i figuren. /11

Jaha, men vi går ju fortfarande back i början, eller hur?

Det stämmer. Om vi begränsar oss till ett enskilt skogsbestånd och startar vid avverkningen så får vi ett nettoutsläpp till atmosfären under de första decennierna - även om svackan är mindre djup än vad många tror. /12

Mot slutet har det dock vänt och efter 85 år har vi en tydlig nettominskning av atmosfärens CO2.

Så långsiktigt är det ingen tvekan ens på beståndsnivå att skogsbruk i Sverige är klimatpositivt. (Även om vissa debattörer påstår annat) /13

Nästa steg blir att lyfta blicken till hela skogen. Där finns bestånd i alla åldrar. Det året som vårt bestånd ovan avverkades stod 84 andra bestånd och bara växte.

Naturligtvis måste vi se hela skogen och inte bara de avverkade träden om vi ska förstå klimatnyttan. /14

Om man då summerar effekten av alla bestånden och dessutom tar hänsyn till att
- vi avverkar mindre än tillväxten
- investeringar i skötsel höjer tillväxten över tid
så blir det uppenbart att klimatnyttan är enorm från Sveriges skogsbruk och skogsnäring #även på kort sikt. /15

Under de senaste 40 åren har skogssektorn i Sverige sett till att det finns 1,8 Gt mindre CO2 i atmosfären. Och då är inte substitutionseffekten inräknad.

Det är mycket. Som jämförelse var Sveriges totala fossila utsläpp 2,1 Gt CO2 under samma period. /16

Detta speglas sedan många år av riksskogstaxeringens data och Sveriges rapportering till klimatkonventionen.

Dvs, det är enkelt att verifiera i offentlig statistik. /17

slu.se/ew-nyheter/202…

Undrar du vad effekten blir av att minska avverkningarna så är det enkla svaret att det blir sämre eftersom fossila utsläpp då ökar & skogen växer sämre. Återkommer om detta.

Även processerna för omsättning av kol i marken behöver belysas mer. Även markkolet ökar över tid.
/18

Vidare är det väsentligt analysera vilka åtgärder som kan ge ännu mer klimatnytta. Vi hör mycket om att mer långlivade träprodukter är bra. Men förmodligen har ökad tillväxt i skogen & innovation/effektiviseringar i värdekedjan mycket större potential för ökad klimatnytta. /19

Läste du ända hit tackar jag för uppmärksamheten & hoppas att tråden varit intressant & begriplig! /20