Thread by @NathanHamelberg

Tråd: ideologi.
Av reaktionerna på Januariöverenskommelsen att döma är den och motstånd mot den en konspiration av alla ogillade ideologier. Att ogilla andra ideologier är inget konstigt, men bra ändå att inte ha fullständigt ihopdiktad syn på vad de andra eller ens egna är. 1)

Liberalism:
ideologin om att fokus på individens självbestämmande leder till flertalets frihet, ingå avtal, åtnjuta positiva och negativa rättigheter (rätt till och rätt att slippa) är vägen till frihet, och att staten kan skydda eller hindra dessa.

Socialliberalism:
ideologin om att individens självbestämmande inte ensamt leder till flertalets frihet utan att gemensamt ansvar och ett stort mått av omfördelning krävs för att alla skall ges lika möjligheter, och att staten kan möjliggöra eller hindra detta.

Konservatism
Egentligen ingen enhetlig politisk teori, men främst skepsis mot hastiga förändringar och rivande av institutioner och traditioner som riskabla. Reformer kan vara nödvändiga för bevarande av institutioner och traditioner.

Socialism:
ideologin om att samhället ska organiseras utifrån principen ”åt envar efter behov, av envar efter förmåga”. Kan se staten som medel eller hinder för detta mål.

Socialdemokrati:
historiskt – att uppnå socialism genom gradvisa reformer som negerar kapitalism. Positiv till såväl statliga intervention och blandat ägande. Statsintervention på många områden = effektivisering via skalfördelar
nutida – förvaltning av välfärdskapitalism

Kommunism
Egendomsgemenskap som väg till jämlikhet och frihet. Strikt: socialiserade produktionsmedel men tolerans för personlig egendom. Historiskt i Sovjet med satelliter: namnet på regimer som försökt uppnå egendomsgemenskap via statskapitalism.

Anarkism
Att staten är ett värdelöst - kontraproduktivt - redskap för att uppnå socialism/kommunism. Finns även i högervariant som är till förvillelse lik nyliberalism.

Marxism
Materialistisk historieuppfattning - att samhällets överbyggnad (kultur, juridik, institutioner) främst bestäms dess bas (produktion och fördelning av resurser). Samt värdelära och dialektik.

Nyliberalism
Liberal riktning som ser avreglering av ekonomin som väg till frihet och statlig intervention som resursslöseri

Postmodernism
Skepsis mot stora berättelser (gud, nationen, individen, klassen, folket osv), skepsis mot föreställd enhetlig framåtskridande utveckling, fokus på hur mening skapas och på dekonstruktion och analys av företeelser i masskommunikationens tidsålder.

Postkolonialism
Tanken att världens samhällen, internationella relationer och global kultur i grunden är präglade av mönster som etablerades under den moderna kolonialismen

Feminism
Den radikala idén att kvinnor är människor. Menar att samhället i grunden är präglat av patriarkala strukturer och att dessa bör avskaffas.

Nationalism
Historiskt: tanken att vägen till frigörelse från feodalt tyranni går via en gemensam nationalstat, medborgarskap, självbestämmande, gemensamma lagar och gemensam kultur. Uppträdde historiskt både från ovan och underifrån i samhällen.

Nationalism
Nutida: tanken att frigörelse går via begränsning av inflytande från andra samhällen, och ofta att etnisk homogenitet är idealiskt för nationer

Mångkulturalism
Att flera etniciteter, religioner och folk kan samexistera i en stat. Kan dyka både som konstitutionalism och kulturrelativism

Kapitalism
Produktionssystem där industri (massproduktion), privat ägande, varuformen och lönearbete dominerar. Kan vara auktoritär eller borgerligt demokratisk, misstas ofta medvetet för marknadsekonomi och/eller liberalism

Statskapitalism
Som kapitalism men där staten kan ersätta privata kapitalister på många arenor.

Fascism
Radikal nationalism. Korporativt ekonomiskt system – där klassmotsättningar ska undvikas till varje pris för att de splittrar nationen, och där arbetare är lojala med kapitalister och kapitalister lojala med staten.

Vänster
Historiskt: för demokratins hastigast möjliga utsträckande (även till ekonomin), motstånd mot religiös överhet, monarki och ärvda titlar och för kyrkans avskiljande från staten.

Vänster
Senare historiskt: att betona konflikten arbete-kapital och ställa sig på arbetets sida.
Idag: mot förtryck, ibland lösligt definierat

Höger
Historiskt: försvar av privilegier, institutioner, nation och militär.
Senare historiskt: efter ”pennstreckets förskjutning i svensk politik” (allmänna rösträttens införande) även liberalism och betoning på försvar av privategendom och individens rätt mot det gemensamma.

Höger idag: försvar av välfärdskapitalister i namn av individens frihet.

Så, det var allt. Kritisera och komplettera gärna! Men visa lite tacksamhet först, där slapp ni CSN-lån för statsvetenskap och idéhistoria