Har ni fikat redo Twitter? Nu kör vi tråd! - När jag måste hantera situationer som känns lite läskiga och oroliga söker jag mig till böckerna och letar tröst i att minnas andra liknande tillfällen i historien
För att hitta berättelser om hur människor reagerat tidigare på liknande situationer, hur det påverkade oss på djupare plan, vad som hände med vår folksjäl
Jag frågade er om ni kände någorlunda det samma och ville att jag delade med mig av detta, och eftersom ni som svarade sa ja så kommer här…
En, så att säga, extra insatt #myttwitter om pandemi, sjukdomar och hur det påverkar tro och myter – jag hoppas fler av er finner det fascinerande och lite tröstrikt att läsa 
Varje gång det uppstår en pandemi tror jag vi alla får upp bilder från den förmodligen värsta pandemin som någonsin drabbat Europa: ”the black death” eller ”digerdöden”
Den situation vi befinner oss i nu liknar såklart inte på något sätt den som människorna som upplevde detta gick igenom
Men jag väljer ändå detta ämne för att digerdöden har blivit någon sorts ultimat symbol för vårt kulturella medvetande för sjukdom, pandemi och den här typen av oro
Jag vill också lägga in en notis om att även om digerdöden var den värsta pandemin som drabbat Europa och därmed vårt kulturella medvetande, så är det inte den värsta för mänskligheten
När européer kom till Nordamerika, Sydamerika och de omkringliggande öarna i Stilla havet kunde så många som 80-90% av befolkningen dö i bla lokala utbrott av smittkoppor
Det tycker jag är bra att ha med för perspektiv - Men om vi då går till just utbrottet av pest i Europa under medeltiden: sjukdomen kom i flera vågor över Europa under många hundra år
Men när vi talar om ”den” pesten, om digerdöden, så menar vi i regel det allvarligaste utbrottet som skedde i Asien och Europa på 1300 talet
Detta var (med väldigt stor sannolikhet) det största utbrottet vi känner till av specifikt bakterien yersinia pestis
Den gången kom sjukdomen förmodligen från Centralasien och spreds sedan via den mycket aktiva handelsvägen sidenvägen in i Europa där sjukdomen hade sin topp mellan 1347-1351
Utbrott av just pest hade även förkommit tidigare under antiken men detta utbrott var det värsta, uppskattningsvis dog mellan 75-200 miljoner människor (svårt att räkna mer precist på pga bristande data)
Det var mellan 30-60% av befolkningen i Europa och det gjorde ett så stort avtryck i befolkningen att det tog över 200 år för kontinenten att återhämta sig
En viktig källa till spridning var råttor som bar på löss smittade med bakterien, dessa följde bland annat med handelsskepp vilket spred den vidare
Den här typen av närmast apokalyptiska händelse skakar såklart om människor i grunden, det påverkar oss inte bara praktiskt utan även existentiellt
Tänk er själva vilken oerhört surrealistisk känsla om runt 30% av befolkningen i din stad skulle avlida, hur traumatiserade människor måste vara
Därför hade pesten givetvis stor påverkan på religion och myt, dels förändrades förutsättningarna för den etablerade religionsutövningen och dels skapades ny folktro runt fenomenet
För det första så tolkades givetvis själva utbrottet och förekomsten av sjukdomen som ett i sig existentiellt fenomen - man visste inget om bakterier och virus och sjukdomar framstod ofta som oförutsägbara, ett resultat av gudomlig inverkan
Det fanns vissa mer ”vetenskapliga” förklaringar, den vanligaste var att man trodde att sjukdom spreds av ”dålig luft” och att därför ex sätta för sina fönster va en vanlig rekommendation
Men att sjukdomen var någon form av straff från Gud var onekligen något många var rädda för och trodde på, vilket den katolska kyrkan var en del av när de försökte uppmana folk att vara dygdiga och följa guds regler i ett försök att blidka dennes vrede
Exempelvis är ett av våra mer kände helgon, den Heliga Birgitta, en av de religiösa ledare som skrev om hur sjukdomen var guds straff och hur den berodde på att människorna syndade
Det här är något som såklart även återkommer i andra pandemier förutom digerdöden, att sjukdomar var gudarnas straff är en mycket vanlig uppfattning i många religioner
Det var dock även ett faktum att kyrkans egna drabbades hårt, både i denna pandemi och andra, exempelvis klosterväsendet
Kloster fungerade nämligen ofta som en form av sjukhus i det medeltida Europa och därför sökte sig många smittade dit i när de blev sjuka, något som kunde få svåra följder vid smittsamma utbrott
Ett av de mest välkända fenomenen från Digerdödens religionsutövning var flagellater, en grupp och ett fenomen inom katolska kyrkan som blossade upp under pesten
De förekom främst nere på kontinenten, som i Spanien, Italien och Tyskland och var från början en typ av fromhet- och botgöringsutövning i katolska kyrkan, redan från 1100 talet
flagellare betyder ”piska” på latin och innebar att fromma troende i ex kloster piskade sig själva som en del av att botgöra sina synder, på samma sätt som att man kunde läsa tio Ave Maria för att gottgöra för en viss synd
Det var dock under just digerdöden som detta begränsade fenomen istället började bli en egen katolsk-extremreligiös grupp de började även röra sig i det offentliga rummet
Började gå igenom städer i procession och piska sig och därmed blev synliga för allmänheten på ett annat sätt
Katolska kyrkan var först positiva och tyckte det var en god uppvisning av stark religiositet, även många andra hängde på och stöttade bla finansiellt för att kompensera egna synder
Men när detta förvandlades från en praktik till en egen grupp, och sedan till en sorts sekt och maktfaktor, då började den organiserade kyrkan betrakta dem som ett hot
Gruppen började ha åsikter om andra religiösa frågor, som vikten av sakramenten, eller vilken auktoritet som kyrkans ledarskap hade
Därför bannlystes de tillsist 1349 av påve Clemens VI och de tappade fort i popularitet efter detta, även om personer avrättades för kätteri genom flagellation så sent som mitten av 1400
Även vid studier av konst och kultur i Europa vid denna tidpunkt kan man se hur hela stämningen i samhället förändras, döden gör ett tydligt intåg i det allmänna medvetandet
Sponsorskap till exempelvis konstnärer ökade, fler som hade det gott ställt skänkte mer pengar till att ex skapa altartavlor, det märks att många var rädda om sina själar och eftermäle
Men den konst som skapades var också mörk och med stort fokus på död och förstörelse, det fanns en allmän närvaro av döden och den hanterades och bearbetades i kulturen
Döden i form av ett obehagligt utmärglat skelett blir ett vanligt motiv, bland annat i de typiska ”dödens dans – Danse Macabre” motiven
Det är ett motiv med budskapet att vi alla är lika inför döden, ofta avbildades människor av olika samhällsklasser som tillsammans möter sitt öde
Men den kanske mest igenkänningsbara kulturella symbolen från denna tid är pestdoktorn, medicinsk personal som bar masker med långa ”näbbar”
Det fanns som sagt en tro på att skämd luft var en smittbärare och att läkare därför skulle andas genom den här typen av masker där ”näbben” fylldes med väldoftande föremål som torkade växter
Pesten gav även upphov till egen folktro, så här pass stora omfattande trauman skapar ofta sin egen mytbildning
En tragisk form av sådan onekligen viljan att skylla det på någon och hitta syndabockar, ofta redan illa omtyckta utsatta grupper i samhället
Den mest drabbade gruppen var Europas judar, de förföljdes och mördades efter anklagades för att bla sprida pesten genom att förgifta brunnar
Detta ska nog dock mer ses som uttryck för vanlig sekulär antisemitism som plötsligt blev mer legitimt, kyrkan motsatte sig hela tiden dessa förföljelser och fördömde dem
Uppfattningar som enklare kan hänvisas till ”folktro” är snarare de tankegångar som fanns i ex Sverige om att pesten förkroppsligades av någon eller något
Tänkt själva över naturen av en pandemi så är det enkelt att förstå att detta hände; vi människor har ett behov av att Se vår fiende framför oss, veta Vad det är som är faran
Idag vet vi att sjukdomar sprids med virus och bakterier, vi kan inte se dessa med blotta ögat, men i ex alla tidningar just nu så bildsätts ändå frågan med labbfoton på Coronaviruset - Varför? Jo för att vi vill få se framför oss, göra det konkret
På medeltiden hade människor inte denna möjlighet och därför uppfanns den ofta, man hittade på en fysisk karaktär som kunde representera pesten och därmed faran
Sverige har gott om egna sådana exempel, det kunde vara en människa, berättelser om en välklädd herre som frågade bonden om han fick åka med i vagnen - en liten gråklädd pojke som kom vandrande in i byar eller en gammal gumma med en kvast som sopade bort allt liv
Det kunde även vara anmärkningsvärda djur, som ofta speglade tillbaka på annan folktro, som en stor svart hund eller en vit kalv med två svansar
En annan klassisk folksaga från pestens tid handlar om myten om den försvunna kyrkan eller den försvunna byn - dödligheten under pestutbrott kunde vara mycket hög, och detta bearbetades i sagor och myter om hela byar som försvunnit
Dessa går ofta ut på att en ung man reser i ett tomt landskap och stannar för att vila, han lutar sig mot något han tror är en sten bara för att upptäcka att det är ett kyrktorn som sticker upp ur marken
En hel by och dess kyrka hade utplånats av pesten och helt begravts - dessa berättelser fanns i en rad olika versioner, de är alla ett sätt att illustrera de enorma demografiska förändringar som pandemier som pestutbrott kunde medföra
Avslutningsvis kan vi konstatera att det är uppenbart att okunskapen och rädslan var en av de största påfrestningarna för människor förr i tider av pandemi
Att inte veta Hur det farliga såg ut och Varför man drabbades var ett faktum som just gav upphov till myter och rykten
Idag har vi inte samma situation, tack vare den moderna vetenskapen kan vi både se fotografier av hur viruset se ut och få konkreta rekommendationer om smittspridning - trots det kommer vi nog få se mytbildning även i vår egen tid
Så stay safe out there, ta hand om er, och hoppas ni kan finna lite tröst även denna gång i konsten och kulturen, vi har varit igenom det här förut och kommit ut på andra sidan - Tack för idag!
