Utsläppsredovisning är komplicerat. Men en enkel princip är att dubbelräkningar ska undvikas.
Att "utsläpp från träförbränning klassas som koldioxidneutralt" är då slarvigt uttryckt. Korrekt är att utsläppen redan räknats vid avverkningen av trädet och inte ska räknas igen. /4
Annars vore det som att räkna DNs upplaga två gånger.
Först när balarna lastas vid tryckeriet i Akalla och sedan strax därefter en gång till när tidningen kastas i återvinningstunnan.
(fö bränns upplagan så småningom för energi). /5
Av samma anledning redovisas inte explicit skogsprodukters klimatnytta när de ersätter cement, stål, plast, olja & kol.
Dessa utsläppsminskningar bokförs nämligen i andra sektorer. Så den enorma substitution skogsnäringen levererar syns inte i officiell klimatrapportering.
/6
Den egentliga nyheten i DNs artikel verkar vara att @naturvardsverk räknat fel i sidorapporteringen av biogena utsläpp. Bra att det offentliga granskas!
I skogsbolagens årliga miljörapportering glöms däremot inte några biogena utsläpp bort. Här exempel från SCA för 2020.
/7
Om man nu ändå som DN försöker räkna de totala klimatutsläppen med egenkonstruerad logik blir det väldigt konstigt när man väljer ut delar av helheten för att förmedla ett önskat budskap. /8
1. Om man vill visa på biogena utsläpp ja då får man faktiskt räkna med biogena upptag också om det ska bli rätt. Dvs skogens inlagring av kol.
Och då går vi kraftigt plus. Svensk skogssektor har netto lagrat in otroliga 1,8 Gt CO2 i biosfären de senaste 40 åren.
/9
2. Snickrar man sedan egna systemgränser och vill ha med utsläpp från obrukade myrar och sjöar, ja då måste man ta in hela den ekologiska kolcykeln i kalkylen, som är mer än 10ggr större än det kol vi skördar från skogen. /10
Och om nu metanutsläpp från myrar & sjöar ska med i politiken så kanske de stora satsningarna på "återvätning" för att återskapa våtmarker skulle granskas?
Ger detta rimliga klimatresultat för skattekronorna? Eller går det tom back för klimatet? /11
Sedan har vi ständigt återkommande argumentet att vi inte har tid att vänta på att avverkad skog växer upp igen.
Men publicerad vetenskap på området har fastnat i alltför snäva modeller och antagande som leder till resultat som inte är applicerbara på svensk skogssektor. /12
Markku Rummukainen's nyliga essä om skog & klimat belyser en del viktiga aspekter, men också hur forskningen brister i helhetssyn och analys av just kolskuldsbegreppet.
Lovar att återkomma i detta ämne. Det finns nämligen ingen kolskuld i svensk skogssektor.
/13
Två saker får DN till på ett riktigt sätt:
- bioenergi är Sveriges största energikälla
- de senaste decennierna har massor av fossila utsläpp försvunnit tack vare bioenergi
Stora steg mot ett fossilfritt välfärdssamhälle och bra att de uppmärksammas! /14
Men revisionsrapporten får obönhörligen en allvarlig anmärkning.
Ännu en skruvad artikel som kokat soppa på en spik. Löst sammanhäftade påståenden och fortsatt limmande på experter som bekräftar önskad agenda.
/15
• • •
Missing some Tweet in this thread? You can try to
force a refresh
Igår "avslöjade" DN att stamved från träd används för bioenergi i Sverige.
Budskapet är återigen att skogsnäringen och dess "lobbyistorganisationer" inte går att lita på samt att skogsbruket enligt utvalda forskare & experter är dåligt för naturen. /1
DN satsar på agendasättande journalistik "som får oss att båda tänka och känna" enligt @pwolodarski Ett aktivt val som leder till fortsatta aktiva val både hur man vinklar fakta och vilka perspektiv man utelämnar.
I den intensiva debatten om #skog har det blivit legitimt att ifrågasätta #klimat nyttan från #skogsbruk och skogsprodukter. Olika delar av miljörörelsen argumenterar hårdfört att #skog i Sverige helst ska stå orörd för mest klimatnytta.
Tyvärr är det attraktivt att spela på avverkning av träd som något negativt och känslomässigt oönskat. Bilder på motorsågar, timmervältor och hyggen används oblygt och osakligt i kampanjmaterial och debattartiklar. /2
Det är däremot en utmaning att presentera fakta i målet, för det är många och ganska komplexa samband.
Det finns massor av kunskap, från många års skogsforskning och erfarenheter. Debatten ignorerar ofta detta. Men klimatutmaningen är alltför viktig för sådan förnekelse. /3
Är det nyhetstorka eller är ett omkok på granskning av Sveriges #skogsbruk över ett söndagsuppslag vad @dagensnyheter prioriterar? Fler röster kommer förvisso till tals, men svepande kritik består.
Dags att kommentera i mer detalj vad som skrivs. /1
Tesen som drivs (igen) är att sk "hyggesfritt" skogsbruk är överlägset "trakthyggesbruk" samt att det finns ett etablissemang som struntar i denna "sanning".
Av kortsiktigt profitbegär åsamkas därmed skada både för skogsägare, biologiska mångfalden och det globala klimatet. /2
Till saken hör att frågan debatterats under mycket lång tid vilket visas av detta inlägg i DN 17 januari 1900. Frågan har varit föremål för forskning & myndigheter i över 100 år. Förut dominerade avkastning och virkesförsörjning. På senare tid kompletterat med klimat & miljö. /3
Kalhyggen är ett tillhygge i skogsdebatten & anges som "klimatskadlig metod" av @naturskyddsf som rekommenderar "omställning till hyggesfritt" i en ny rapport. Granskning behövs map inflytande utan reellt ansvar, men med potentiellt stora konsekvenser /1
"Hyggesfri" skogsskötsel är ett slags samlingsbegrepp för avverkningar av enskilda träd eller i små luckor. "Kontinuitetsskogsbruk" och "blädning" är överlappande koncept. Ibland inkluderas skärmställningar.
I många sammanhang ÄR detta lämpliga metoder. /2
Problem uppstår med schablonisering där generella fördelar hävdas och kunskap, erfarenhet & forskningsresultat åsidosätts.
Nedan synas hur hyggesfria metoder presenteras i rapporten: "4.1.1 Val av skogsskötselsystem kan ha stora effekter på klimat och biologisk mångfald" /3
At EU level the net forest sink is 400 Mt CO2/yr which corresponds to 10% of EU emissions. Forests are actively managed and #wood harvest is well below (2/3) of the growth.