Thread by @Skolinkvisition

Jag kan väldigt lite om vård men jag kan en del om vårdens ekonomi. Det viktigaste just nu är inte att bråka om varför dagens situation uppstått men eftersom journalister skriver en del om resursbrist på akutsjukhusen ska jag berätta om effektiviseringskraven på dessa. Lång rant!

Vården - precis som skolan - får inte full uppräkning för årliga kostnadsökningar som löner och inflation. Skillnaden mellan hur mycket budgeten ökar och hur mycket den borde ha ökat med utgör det årliga "effektiviseringskravet".

Effektiviseringskrav innebär att vården måste utföras billigare och billigare. Det blir fler människor i landet så vårdens budget ökas, men inte med så mycket som den borde för att kunna betala löneökningar. Så de som jobbar i vården måste hitta sätt att jobba billigare.

1. Region Stockholm

Akutsjukhusen i region Stockholm tilldelas pengar enligt sjukhusavtalen. Här är en länk till nu gällande sjukhusavtal för akutsjukhusen i region Stockholm. sll.se/globalassets/5…

Det finns både krav på ökad effektivisering, ökad produktion och på att akutsjukhusen betalar tillbaka tidigare års underskott i det här avtalet. Läs det här stycket några gånger för dig själv.

De politiker som ansvarar för akutsjukhusens finansiering väntar sig i år en effektivisering - samma eller högre kvalitet men till ett lägre pris - på 2,5 % av den totala budgeten.

De olika sjukhusens detaljbudgetar regleras i sjukhusens individuella sjukhusavtal. För Nya Karolinska Sjukhuset finns innebär det här effektiviseringskravet på 2,5 % att verksamheten ska bedrivas 276,5 miljoner billigare 2020 än 2019. Men med samma eller högre kvalitet.

Den för de flesta i landet helt okända tankesmedjan Balans har vid upprepade tillfällen försökt att uppmärksamma folk på att de här effektiviseringarna - ofta i praktiken besparingarna - görs. Här ett inlägg på bloggen från 2018. tankesmedjanbalans.se/nks/

Det här klippet är intressant. Man bedömde 2018 att lönerna borde få öka med i genomsnitt 4,5 % per år givet omständigheterna men att de bara skulle få öka med 2,4 %.

Lösning: "Förändrade arbetssätt". "Effektivare flöden". "Omfördelning av resurser".

Jag är som sagt ingen expert på vård men om de där arbetssätten och flöden inte blivit så mycket effektivare då försämras ju bara möjligheterna till vård 2,1 % per år. Och om resurser fördelas om från ett ställe men sedan det stället plötsligt behövs då uppstår problem.

2. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Västra Götalandsregionen

Här finns några handlingar av intresse för SU:s budget 2019 som jag grottat ner mig i tidigare. opengov.cloudapp.net/Meetings/vgreg…

I handlingen "åtgärder för budget i balans 2018" redovisas att man drar ner på folk på sjukhuset för att få en budget i balans.

Målsättningen var att färre skulle jobba på SU vid 2018 års slut än vad som jobbade där 2017. Men antalet patienter i regionen ökade samtidigt pga stor inflyttning till Göteborg.

I "Verksamhetsplan och detaljbudget 2019 Sahlgrenska Universitetssjukhuset" beskrivs förutsättningarna för 2019 - året efter de där anpassningarna till budget i balans 2018.

280 miljoner skulle sparas 2019. En hel del pengar och mer än tidigare års nedskärningar som legat runt 100 miljoner. År, efter år, efter år har man försökt att spara och spara och spara.

Nyckelstycke här då. Budget räknas upp med två procent men man vet att kostnaderna borde få öka med 2,9 % för att samma förutsättningar skulle ges 2019 som 2018. Utöver det har politikerna fattat beslut som ökar kostnaderna men som inte varit finansierade.

Biträdande sjukhusdirektören tycker följande om det hela:

Sahlgrenskas officiella Twitterkonto säger att "nej det finns inga besparingskrav"

https://twitter.com/sahlgrenska/status/1078949132490993664?s=20

Och så jobbar personalen på akutsjukhusen på med allt sämre förutsättningar med förväntan att de ska fixa det hela med effektiviseringar som ingen riktigt vet hur det ska göras men som innebär förändrade arbetssätt, nya arbetsmetoder och att allt ska bli bättre och billigare.

I region Skåne ska det effektiviseras med 2,0 % i år. Den influensasjuke som linkar in på ett akutsjukhus i Malmö möter läkare och sjuksköterskor/USK som har 2,0 % sämre förutsättningar att hjälpa dem i år än förra året. skane.se/siteassets/org…

Förra året försökte jag att sammanställa en karta över nedskärningar på akutsjukhusen. Klicka runt ett tag och se hur mycket sämre förutsättningarna blev 2019 jämfört med 2018.

Och tänk på att 2020 blev de ännu sämre. google.com/maps/d/u/0/vie…

Man kan utan att vara expert på vården säga två saker om de här effektiviseringskraven.

1. Vad bra de är om det är så att de funkar. Då kan vi hålla på med jobbskatteavdrag och liknande utan att det gör något.

2. Vad dåliga de är om det är så att de inte funkar.

Lite mer om 2.

Det skulle ju kunna innebära att samhället hela tiden blir lite sämre förberett på att hantera saker som sker som tex en pandemi.

Ska man effektivisera gäller det att ta bort grejer som för stunden inte behövs och satsa mer på grejer som för stunden behövs. Kanske - jag skriver kanske för jag är ju inte expert - finns det en risk att man tar bort det där som kostar lite pengar utan att göra nytta just då?

Lager är dyrt och behövs inte så länge inte efterfrågan plötsligt ökar. Anställda som har lite tid över någon gång då och då är dyrt så länge de plötsligt inte får massor mer att göra och behöver hitta tid för det.

Avslutningsvis (äntligen)

Här och nu är det ju inte så mycket att göra åt den här kanske väldigt farliga styrningen av välfärden som går ut på att slimma organisation och stressa medarbetare att hinna med allt mer på allt mindre tid.

Men kanske kan vi ta tag i det senare.

Och journalister landet runt som nu försöker att hitta fel i myndigheternas hantering av den akuta krisen - kanske bör ni även fundera lite över vad det kommer sig att beredskapen inte är optimal nu. Inte bara leka skjutjärnsjournalister.

Lycka till. Kolla länkarna ovan.