Thread by @nklsaltrmrk

A lot of tweets in Swedish to follow, about fascism and the swedish election. Det pratas nämligen om fascism, om dess eventuella återkomst och historiska paralleller. Jag föreläser om fascismen utifrån forskningsläget och tänkte sammanfatta vad jag säger...

Fascismen är historiskt specifik, men ideologiskt vag. Få tror att fascismen kommer komma tillbaka i bruna skjortor och med svastikor. Däremot finns idéer och drag hos den historiska fascismen som är viktiga att känna till.

Fascismens verklighetsbild är alltid att nationen är hotad, på randen till kollaps. Hotet kommer utifrån, i form av andra kulturer eller ”raser”, men också inifrån, frånlandsförrädare som inte gryr sig om nationens bästa.

Fascismens roll är att ena och därmed rädda nationen. Man utmålar sig alltid som den enda politiska kraften som har nationens bästa för ögonen. Media ljuger, andra politiker ljuger och de som säger emot är främmande makters bulvaner.

Detta är fascismens historiska uppgift. Att vara den enda räddningen. Svulstiga stråkar och storartade bilder på uppburna ledare. Massorna som räddar landet från det rådande förfallet.

Detta är oerhört tydligt hos den tyska såväl som den italienska fascismen. Liksom andra rörelser som inte var lika framgångsrika.

Det övergripande målet för fascismen är med andra nationell enighet. Fascister hatar splittring och ser alltid stora risker med pluralism. Vidare är nationens bästa överordnat individens mål och rättigheter.

Det biter därför inte på en fascist att hänvisa till att individers rättigheter eller attmänniskovärde kränks.

Detta anknyter till hur fascister ser på relationen mellan ”folket” och staten. Tillhörighet till nationen kan antingen ses som biologiskt ankrad (som i Nazi-tyskland) eller som kulturell (som i Italien). Men även de italienska fascisterna såg nationstillhörighet som ärftlig.

Mussolini beskrev nationstillhörighet i termer av en ”essens” som ärvs mellan generationer, där de som har föräldrar som kommer någon annanstans ifrån inte fullt ut kan vara italienare.

Oklart vad denna essens består i. Men kanske inte heller så viktigt. Det viktiga är att ”folket” är ett medlemskap knutet till personliga egenskaper som individen inte kan påverka. En fascist kan inte medge att man kan integreras till att ingå i ”folket”.

Allt detta innebär att fascismen är främmande för alla former av kompromisser. Politik handlar inte om att under ordnade former bedriva ideologisk eller intressekamp. Inte heller om att komma överens eller mötas på halva vägen.

Målet om nationellt återupprättande genom att stärka ”folket” kan aldrig kompromissas med. Valet står mellan undergång eller nationens enande och seger. Och om inget görs NU så kommer nationen gå under.

Vilket fascister alltid stödjer genom en högst selektiv och kreativ tolkning om nationens tillstånd.

Igen: de som inte delar denna beskrivning undanhåller sanningen från folket och är att betrakta som landsförrädare.

Viktigt: nationens enande är ett överordnat moraliskt mål. Handlingar är goda om de bidrar till att den nationella gemenskapen stärks, oaktat övriga konsekvenser.

Också viktigt: detta avspeglas i hur fascister förhåller sig till vad som betraktas som sant och logiskt. Fascister tänker sig inte att ”sanning” bestäms av verifierbara sakförhållanden.

Vilket de tidiga italienska fascisterna var helt öppna med.

Istället är ”sanning” ett resultat av att ett påstående bidrar till nationens återupprättande och folkets enighet. Samma sak gäller logik. Det är inga konstigheter med självmotsägelser, det är inte ett problem för en utsagas sanningshalt.

Detta relaterar i sin tur till att fascismen avfärdar rationalitet och gemensam deliberation. Istället handlar fascismen om att mobilisera våra passioner. Känslan av att nationen är hotad är viktigare än om det verkligen stämmer att en miljon invandrare vill islamisera landet.

Fascister accepterar inte avvikande åsikter och hatar arenor där detta är institutionaliserat, t ex universitetsvärlden eller fria medier som upprätthåller en offentlig debatt.

En vanlig tolkning inom forskningen är att det därför var ett historiskt misstag att försöka förhandla, kompromissa eller resonera med fascisterna. Deras ideologi föraktar den typen av tänkande.

Några andra historiska faktum. Fascismen har historiskt alltid fått politiskt inflytande genom kompromisser med den politiska högern, som sett fascismen som ett mindre hot än socialism.

I gengäld har fascister alltid övergett sitt motstånd mot kapitalismen när de får makt. Historiskt växer fascism alltid fram genom en aggressiv anti-socialism. Socialismen beskrivs alltid som huvudfienden.

Om än fascister också hatar liberalism och liberal demokrati. Och gärna trakasserar och förföljer liberaler som argumenterar mot.

Den politiska taktiken för fascisterna inbegrep trakasserier och hot. Våld är ett legitimt politiskt medel, våldskapital är en integrerad del av den politiska strategin. Dock skiljs parlamentariska grenar av fascistiska rörelser från paramilitära.

Vilket gör det möjligt för de parlamentariska grenarna att säga ”ey, vi har inget att göra med de där våldsverkarna, de är inte en del av vår organisation, de är inte ens medlemmar…”

Överlag anses våld ha en renande verkan och vara del av en sund manlighet. Kvinnor, å andra sidan, ska vara hemma och föda barn. Detta är inte en privatsak, utan ett överordnat politiskt mål.

Det är kvinnans plikt att tjäna nationen genom att uppfostra ”folkets” kommande generationer. Livmodern är ideologiskt laddad, kvinnans beslutsrätt ett socialistiskt-liberalt påfund som hotar nationen.

Om nu någon undrar varför moderna fascister avskyr aborträtt. Det är idén att kvinnor är individer som bestämmer över sin egen kropp de hatar. Kvinnokroppen är ett kärl i nationens tjänst.

Allt detta gör att fascister är fundamentalt främmande för allt vad liberal demokrati heter. Inga individuella rättigheter, ingen demokratiskt grundsyn. Även om demokratiska val så klart kan användas för att få makt.

Nationens enighet är med andra ord överordnad demokratiska värden, såsom ”en röst, en person” eller konstitutionella rättigheter. Istället ska nationen enas av en stark ledare.

Antingen är man med eller mot. Igen, inga kompromisser, inga nyanser.

Varenda tweet här går det så klart att säga mycket mer om. Men tror att detta speglar konsensus inom fascism-forskningen. Ladda ner Michael Manns ”Fascists” och Robert Paxtons ”Anatomy of Fascism” om ni vill läsa vidare. De är båda bra standardverk, om än oense om vissa saker.