Thread by @neo_andreas

helt bisarrt att skolan tvingar barn att ha vissa kläder på sig. aftonbladet.se/nyheter/a/dO42…

och återigen möts sd och pk genom att vilja styra över barns kläder. kan inte barn bara få bestämma det själva om de ska ha slöja eller inte, långa ärmar eller inte osv?

just nu: sjuåringar ska på studiebesök till ställe som på sin hemsida kräver speciell klädsel för flickorna. föräldrarna protesterar. twitter: "jävla islamofober! har de aldrig hört talas om klädkod?"

när blev vår samtid så fullkomligt orimlig?

hur kan ett samhälle som i alla andra sammanhang diskuterar och problematiserar hur vi klär våra barn, hur barn väljer att se ut, utseendehets osv sedan inför det faktum att skolan kräver att armbågarna inte får synas reagera med bara ett "jaha, klädkod. sånt är livet"?

"när jag på senaste semestern gick en guidning i katedralen i ravenna hade jag minsann en kofta på axeln, därför ska skolan självfallet få tvinga på barns en viss klädsel, gärna efter kön också."

och vad är målet här? att alla vi som protesterar mot att skolan accepterar särskilda kläder på sjuåriga flickor ska brunsmetas riktigt ordentligt, så att vi håller käft? så bara sd protesterar? så bara sd företräder en fullkomligt rimlig liberalt och feministiskt perspektiv?

och vad händer då tror ni?

och återigen - tror ni på allvar att de som sköter moskén är så jävla dumma att de verkligen vill tvinga på sjuåriga barn kläder? knappast va? så varför ska skolan bidra till att moskéns medlemmar framstår som rabiata?

för bakom den här fullkomliga kapitulationen inför vissa sfärer finns också något unket och mycket obehagligt. när ett samhälle som i alla andra sammanhang ständigt problematiserar barns klädsel och de normer som omgärdar de plötsligt vid mötet inför något som uppfattas som >

> främmande och säger "ok! hit men inte längre" så skapas också en tydlig gräns. man säger då samtidigt att en viss del av det svenska samhället och sättet vi tänker inte gäller där, hos "de andra". det påminner lite om en fullkomligt vidrig sak en känd islamolog sa i samband >

> karikatyrkrisen 2006 då han kritiserade publicering av bilder på muhammed med att "vanliga muslimer" blev "fysiskt illamående" av att se de bilderna. dvs exakt samma rasisitska föreställningar som sprids i andra sammanhang om att muslimer helt enkelt inte klarar av att leva >

> i ett normalt, västerlänskt samhälle där det förekommer ganska frekvent att historiska personer avbildas. men det är naturligtvis inte sant att muslimer har ngn särskilt fysiskt förutsättning som gör dem illamående när de ser en bild, därför är det så fullkomligt bisarrt att >

> sådana föreställningar helt ogenerat förekommer i debatten.

och vi måste se hela den här debatten i perspektiv. som påpekades - sådana här diskussioner har blivit vanligare och viktigare jämfört med när vi var små. det tror jag har att göra med det identitetspolitiska genombrottet. >

> det har kort sagt blivit viktigare både att få ha slöja och att slippa ha slöja, viktigare både att få avstå från fläsk och att äta fläsk. vi går ständigt mot ökad tribalisering och starka krafter pressar på för att vi hela tiden ska ta fler steg. jag tror den här utvecklingen>

> är fullkomligt livsfarlig. den enda möjliga lösningen tror jag är att staten/skolan/"vi"/det allmänna påbjuder absolut och ovillkorad likabehandling och rättvisa. samma regler för alla.

dvs inga särrättigheter för religiösa, inga särrättigheter för ursprungsbefolkning, inga särrättigheter för minoriteter. ingen mannamån, lika för alla. för börjar man dela ut särrättigheter och privilegier till olika kollektiv kan man aldrig sluta.

men majoriteten då? varför ska den särbehandlas? på det kan man svara flera olika saker. en är förstås att majoriteten bestämmer ibland. så är det, även i det mest liberala av system kommer fåtalet ibland behöva följa flertalet, men annars är svaret: majoriteten ska spela >

> så liten roll som möjligt genom att individen ska vara i fokus. valfriheten ska vara maximal. när ngt kan delas upp till att hamna under individens val, ska det också göra det.

ex helgdagar är ett bra exempel. det går ibland att skapa helgdagskonton. då behöver majoritens vanor inte styra för alla.

ett annat svar är att "majoritetens ordning" när den måste finnas ska vara rationellt härledd i den mån det går. tänk trafikregler. man har ett mål alla är överens om - färre trafikolyckor - och ett evidensbaserat sätt att nå dit.