Under internationella kvinnodagen 8 mars kommer ofta, som på beställning, feltolkningar av statistik.
Den vanligaste är den om att kvinnor jobbar gratis efter ett visst klockslag (jämfört med männen).
Den vanligaste är den om att kvinnor jobbar gratis efter ett visst klockslag (jämfört med männen).
Exempel från Aftonbladet:
"Kvinnors heltidslöner är i genomsnitt 10,7 procent lägre än mäns. [...] Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16.09 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag."
aftonbladet.se/debatt/a/70wrW…
"Kvinnors heltidslöner är i genomsnitt 10,7 procent lägre än mäns. [...] Omräknat till tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16.09 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag."
aftonbladet.se/debatt/a/70wrW…
Statistiken syftar på Medlingsinstitutets siffror som vägt samman alla mäns löner och alla kvinnors löner.
Löneskillnaden är mycket riktigt 10,7 procent.
Det här är riktigt bra data eftersom det är ett totalurval av hela statsapparaten! Privat sektor = mindre urval dock.
Löneskillnaden är mycket riktigt 10,7 procent.
Det här är riktigt bra data eftersom det är ett totalurval av hela statsapparaten! Privat sektor = mindre urval dock.
Men vad betyder 10,7 procent?
Det betyder att man tar alla män och alla kvinnor och beräknar deras genomsnittslöner.
Man bryr sig alltså inte om vad de jobbar med. En läkare jämförs med undersköterska.
Det betyder att man tar alla män och alla kvinnor och beräknar deras genomsnittslöner.
Man bryr sig alltså inte om vad de jobbar med. En läkare jämförs med undersköterska.
En undersköterska tjänar mindre än en läkare.
När kvinnor och män har olika yrken, fler kvinnor är undersköterskor exempelvis, så resulterar det i att också den genomsnittliga lönen för kvinnor blir lägre.
När kvinnor och män har olika yrken, fler kvinnor är undersköterskor exempelvis, så resulterar det i att också den genomsnittliga lönen för kvinnor blir lägre.
När man jämför kvinnor och män *inom* respektive yrke, till exempel undersköterskor, så tenderar könsskillnaderna att bli betydligt mindre eller till och med försvinna.
Därför är en jämförelse mellan kvinnor och mäns genomsnittslöner vilseledande. Inte för att statistiken är felaktig, utan för att debattörer ofta vill få oss att tro att det är p.g.a. av de är kvinnor som de får lägre lön.
Detta brukar ibland kallas den univariata fallasin, d.v.s. att man stirrar sig blind på en siffra utan att ta hänsyn till alternativa förklaringar (genom så kallad multivariat statistik).
Här är ett räkneexempel:
metodguiden.se/unvariate-fall…
Här är ett räkneexempel:
metodguiden.se/unvariate-fall…
Med andra ord: det finns flera faktorer som påverkar lön, inte bara kön.
Att ignorera alla andra faktorer när man analyserar löneskillnader, utom just kön, kommer att styra resultatet mot en given riktning (se confounding).
sv.wikipedia.org/wiki/Confoundi…
Att ignorera alla andra faktorer när man analyserar löneskillnader, utom just kön, kommer att styra resultatet mot en given riktning (se confounding).
sv.wikipedia.org/wiki/Confoundi…
Så här sammanfattar Medlingsinstitutet förklaringarna till löneskillnaderna.
Tar man hänsyn till vad kvinnor och män jobbar med så försvinner en stor del av skillnaderna.
Man kan tycka att en undersköterska och läkare bör ha samma lön, men det är en annan diskussion än om kvinnor får samma lön som män.
Man kan tycka att en undersköterska och läkare bör ha samma lön, men det är en annan diskussion än om kvinnor får samma lön som män.
När man har tagit hänsyn till yrke så kan man ställa frågan: vad beror skillnaden mellan kvinnor och mäns löner på?
T ex diskriminering, olika val eller löneförhandlingsstrategier. Det finns studier som talar för båda dessa förklaringarna, men annat kan också ha förbisetts.
T ex diskriminering, olika val eller löneförhandlingsstrategier. Det finns studier som talar för båda dessa förklaringarna, men annat kan också ha förbisetts.
Avslutningsvis:
– Statistik om löneskillnader mellan män och kvinnor som presenteras i medierna tar sällan hänsyn till yrke, utbildning eller sektor, vilket också kan påverka lönen. Ibland tas inte ens arbetstid med!!
– Statistik om löneskillnader mellan män och kvinnor som presenteras i medierna tar sällan hänsyn till yrke, utbildning eller sektor, vilket också kan påverka lönen. Ibland tas inte ens arbetstid med!!
– Påståenden som "kvinnor jobbar gratis efter klockan 16.09" är gravt missvisande.
Konträrt argument:
Ungdomar tjänar betydligt mindre än de som strax ska pensioneras. Innebär det att unga lönediskrimineras? Nej, de saknar ofta erfarenhet och utbildning.
Konträrt argument:
Ungdomar tjänar betydligt mindre än de som strax ska pensioneras. Innebär det att unga lönediskrimineras? Nej, de saknar ofta erfarenhet och utbildning.
Nu kan man förstås rycka enbart ovanstående citat ur tråden och påstå att jag säger att kvinnor har lägre lön eftersom de är *sämre* än män.
Det är dock felaktigt. Svenska kvinnor har i genomsnitt högre utbildning än män.
scb.se/hitta-statisti…
scb.se/hitta-statisti…
Huruvida kvinnor eller män har mer erfarenhet vet jag faktiskt inte.
Jag kollade därför i SCB:s statistikdatabas efter arbetstimmar (är det jämförbart med erfarenhet egentligen?) uppdelat på kön.
statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/S…
Jag kollade därför i SCB:s statistikdatabas efter arbetstimmar (är det jämförbart med erfarenhet egentligen?) uppdelat på kön.
statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/S…
Här verkar det som att män säger sig arbeta i genomsnitt 64,8 timmar per månad.
Kvinnor 54,1 timmar per månad.
Kvinnor 54,1 timmar per månad.
Det är vad jag fick fram efter att tagit 2009 till 2020 års data (månad för månad) och sedan dragit ett genomsnitt på alltihop.
Enkelt och snabbt, men tar givetvis inte hänsyn till säsongsvariation eller förändringar över tid etc. etc.
Enkelt och snabbt, men tar givetvis inte hänsyn till säsongsvariation eller förändringar över tid etc. etc.
Huruvida någon har eftergymnasial utbildning är dock inte en fråga om att vara "bättre" eller "sämre".
En del tycker om att utbilda sig, andra inte. Vissa är tvungna, etc. Jag har enbart fokuserat på påståendet om löneskillnaden.
En del tycker om att utbilda sig, andra inte. Vissa är tvungna, etc. Jag har enbart fokuserat på påståendet om löneskillnaden.
Om man däremot har som mål att maxa sin lön så finns det helt klart vissa vägar som är bättre än andra.
Men därav följer inte att de som tar denna vägen skulle vara bättre människor än de som inte tog den vägen. Vad folk tycker är bra är upp till de själva att avgöra, inte mig.
Men därav följer inte att de som tar denna vägen skulle vara bättre människor än de som inte tog den vägen. Vad folk tycker är bra är upp till de själva att avgöra, inte mig.
Det är vad Kant skulle säga är skillnaden mellan (1) kategoriskt imperativ och (2) hypotetiskt imperativ.
(1) handlar om etik, vad alla bör göra i samhället.
(2) är av formen "om jag vill P, så bör jag göra Q". Detta är instrumentellt, säger inget om P är bra eller dåligt etc.
(1) handlar om etik, vad alla bör göra i samhället.
(2) är av formen "om jag vill P, så bör jag göra Q". Detta är instrumentellt, säger inget om P är bra eller dåligt etc.
Statistiken i denna tråd berör alltså befolkningen, och i befolkningen finns stor variation. Statistiken från bland annat SCB säger alltså inget om kvinnor eller män i någon slags essentialisk betydelse.
