,
14 tweets,
4 min read
Read on Twitter
Visste ni att KPI betyder Kn... NEJ! Men allvarligt. Hur tusan ska jag få folk att förstå att de tweets jag nu tänker skriva är extremt viktiga för att förklara varför lärares arbetsbelastning hela tiden ökar? Ge ekonomiska index några minuter av ert liv. Ni kommer inte ångra er
Det Skolverket skriver om här är statsbidraget för ökad likvärdighet. Det där bidraget som Fridolin hänvisade till som finansiering till i princip varenda förbättring han menade på att förra regeringen gjorde i skolan. 6 miljarder när det är fullt utbyggt. Mycket pengar.
Regeringen har bestämt att kommuner inte får minska egna kostnader per elev. Gör de det ska de inte få något bidrag. Tanken är att man inte bara ska byta ut sina egna pengar mot statens nya bidrag. För då kan inte regeringen hävda att det statsbidraget ska finansiera nått. Klokt. 
Hur kan man då avgöra om en kommun minskat sina egna kostnader per elev eller inte? Jo Skolverket skriver i den tweet jag länkade i den här trådens första tweet att man ska använda sig av ett index som kallas för KPI. Konsumentprisindex.
Inflationen, alltså pengavärdets förändring, är just nu 2 % enligt KPI. Enligt Skolverket ska alltså förra årets kostnad/elev multipliceras med 1,02 för att man ska få fram den lägsta kostnad per elev som en kommun ska få lägga sig på för att kunna få bidraget för likvärdighet.
Gott så, kan man först tänka. Men nej. Inte alls gott så. Kommunal verksamhet är nämligen inte "privat inhemsk konsumtion". För kommunal verksamhet finns ett helt annat index som SKL räknar ut. Det där indexet @tsbalans alltid tjatar om. PKV skl.se/ekonomijuridik…
Det här PKV nöjer sig inte med att beskriva inflationstakten utan fokusera på vad som sker i den kommunala sektorn samt väger in hur lönekostnaderna förväntas öka i kommunal verksamhet. PKV ligger just nu på 3,0. Lönerna pressas nämligen upp bland annat pga personalbrist.
Sedan vet vi att lönerna i skolan pressas upp ännu mer pga en massa saker. Men vi skiter i det. Vi utgår från det här för skolan mycket relevantare indexet (PKV) och jämför det med det där indexet som Skolverket använder (KPI) och vet ni ni vad det skiljer en procent!
Den procenten, mina vänner, kan man säga är förväntat effektiviseringskrav för skolan. För att Skolverket ska anse att kommunerna inte minskat egen kostnad per elev behöver kommunerna öka kostnaden med 2 %. Men för att behålla samma kostnadsnivå borde de egentligen öka med 3 %.
"Jaha det var väl inte bra men en procent är väl inte så mycket"
Om tio år är det ca 10 %. Och vad ännu värre är, det där bidraget för likvärdig skola är intecknat flera gånger om av regeringen i AMBITIONSÖKNINGAR. Tex Läsa- räkna- skrivaGARANTIN.
Om tio år är det ca 10 %. Och vad ännu värre är, det där bidraget för likvärdig skola är intecknat flera gånger om av regeringen i AMBITIONSÖKNINGAR. Tex Läsa- räkna- skrivaGARANTIN.
Ja jag vet det här är svårt och tråkigt och de flesta skiter i att försöka att fatta det. Full respekt. För det är svårt och KUL men jag hade också skitit i det om jag inte varit rätt påläst om den här grejens effekter.
Lärare och rektorer får mer och mer och göra och det beror på att kommuner inte kompenserar för kostnadsökningar utan lägger årliga "effektiviseringskrav" på en verksamhet som är himla svåreffektiviserad. Nu går staten in och säger "KÖR PÅ SÅ LJUGER VI FÖR SKOLAN IHOP".
Det kanske finns för lite pengar i samhället för att vi med nuvarande skattenivå ska kunna kompensera välfärden för förväntade kostnadsökningar och vi vill inte höja skatten. Fine då är det så men kalla saker vid sina rätta namn. Inte effektiviseringar. Nedskärningar. Hej.
@threadreaderapp unroll
