En utmärkt källa till info om #coronavirus #COVID19 är @HelenBranswell, en kanadensisk medicinreporter som också bevakat Sars- och Ebola-utbrotten. (För den som vill få internationella perspektiv utöver uppdateringar från t.ex. @AgnesWold och @DrEmmaFrans.)
Är själv inte någon medicinsk expert så den biten låter jag andra uttala sig om, men de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli allvarliga. Efter ett frukostseminarium med @freeworldforum har jag några reflektioner.
För det första är leverantörskedjor otroligt komplexa: varje leverantör har en underleverantör osv. T.ex. har Volkswagen 5000 leverantörer, som i sin tur har i snitt 250 underleverantörer var. VW har därför runt 1,25 miljoner leverantörer, och det är omöjligt att ha koll på alla.
Många av dessa globala leverantörskedjor har kopplingar till Wuhan, som rankas som den 13:e viktigaste staden i Kina (av 2000) enligt Bloomberg. Wuhans läge gör att det liknats med Chicagos roll i USA, dess BNP motsvarar Nya Zeelands, och det är en hub för bl.a. fordonsindustrin.
En rapport från analysfirman Dun&Bradstreet uppskattar att 51 000 företag har åtminstone en leverantör i Wuhan, och att åtminstone 5 miljoner (!) har åtminstone en underleverantör. Det är svårt att hitta ersättare för de leverantörerna på kort varsel.
Många företag kommer att få lära sig bittra läxor om hur viktigt det är att ha koll på var deras insatsvaror kommer ifrån. Jag har svårt att se att särskilt mycket produktion skulle flyttas tillbaka till Europa eller USA eftersom det skulle bli mycket dyrt.
Däremot borde fler företag ha alternativa leverantörer och bygga upp lager. Hittills har världsekonomin delvis "räddats" eftersom Kina har för vana att bygga upp lager inför det kinesiska nyåret då många är lediga.
Eftersom det tar c:a sex veckor för de varorna att nå Europa med båt betyder det att vi kanske inte sett de fulla effekterna på leverantörskedjorna, europeiska företags lager osv. förrän nästa vecka eller så.
Kommer det att vara dyrt att bygga upp större lager än tidigare? Japp. Men de senaste dagarnas börsras tyder på att ett par fina kvartalsrapporter inte spelar så stor roll om en utbudschock slår sönder marknadsvärden på några dagar.
Det mest oroväckande är dock bristen på globalt ledarskap. Bara några dagar efter Lehman Brothers-kraschen 2008 träffades centralbankschefer för att dra upp en strategi. Just nu är det Donald Trump som är ordförande för de stora industriländernas grupp G7. Det bådar inte gott.
Det var som min gamla chef Andras Simonyi, tidigare ungersk ambassadör i Washington, brukade säga: "Europeans may hate American leadership, but they hate the lack of it even more." Just nu skulle det behövas en amerikansk president som tar ansvar, och inte bara för USA.
Ett kanadensiskt perspektiv: "With any luck, American medical professionals, local governments and decent people in Trump’s own administration will provide an effective response to COVID-19. But that will be despite, not because of, the president." thestar.com/opinion/editor…
Här är rapporten från Dun & Bradstreet för den som är intresserad. Den avhandlar bl.a. alternativa länder/regioner som viktiga insatsvaror kan importeras från, olika scenarier för de kommande månaderna och best practices för företag. dnb.com/content/dam/en…
